Målet med helt ekologisk mat sattes 2014 som ett av sju etappmål i kommunens miljö- och klimatprogram och har länge varit omstritt.
– Ekologisk mat är viktigt om man tänker på målet med en giftfri miljö. Kemiska bekämpningsmedel i livsmedelsproduktionen ger bland annat förorenade sjöar och vattendrag, säger Ida Bylund Lindman, hållbarhetschef på Uppsala kommun.
I programmet från 2014 framgår att kommunen hade en förhoppning om att deras efterfrågan på ekologisk mat skulle driva på utbudet och möjliggöra målet.
Nu är misslyckandet ett faktum. Från startläget på 28 procent 2015 nådde man bara 51 procent 2023. Ida Bylund Lindman ser flera anledningar till resultatet.
– Bland annat handlar det om vilket utbud våra grossister har. Det har varit en nedgång på ekologiskt producerade livsmedel de senaste åren. Men det är också en ekonomisk fråga. I och med inflationen de senaste åren har det skett en prishöjning på all mat som ingen riktigt hade förutsett.
Många av livsmedelsinköpen i kommunen sker hos Måltidsservice, som varje dag producerar 45 000 måltider till Uppsalas förskolor, grundskolor, gymnasium och äldreboenden.
Med sina 58 procent har de lyckats något bättre än resten av kommunens verksamheter, som UKK och olika fritidsgårdar, men ligger ändå långt ifrån målet.
– Vi har bara en påse pengar och den ska mätta många munnar per dag. Ekologiska livsmedel är generellt sett dyrare och nu med inflationen har alla livsmedelskostnader ökat. Då blir det ekologiska lidande, säger Måltidsservices chef Anders Sundin.
Mellan 2022 och 2023 minskade andelen ekologiska livsmedel i hela kommunen från 54 till 51 procent – något som oppositionsledaren Therez Almerfors (M) nyligen uppmärksammade i en fråga till styret i kommunfullmäktige.
– Min fråga var om de ens hade en ambition att nå målet, i och med att andelen minskade trots att de har skjutit till pengar. Jag har full respekt för att vi har inflation, men vi är för långt ifrån målet oavsett inflationen, säger hon.
Almerfors menar att målet var omöjligt från början och att man borde ha justerat det längs med vägen.
– Mål är jätteviktiga. Men de ska gå att nå. Det är heller inte bara ekologisk mat som är viktigt, utan till exempel närproducerat och kött som uppfyller svenska djurhållningsregler, säger hon.
Linda Eskilsson (MP), ordförande för miljö- och klimatberedningen, menar att minskningen mellan 2022 och 2023 handlar om dåliga ekonomiska tider till följd av inflation samt för litet utbud – men också den politiska styrningen.
– Vi har brustit i uppföljningen av målet hos nämndernas egna verksamheter och bara tänkt på Måltidsservice. Vi får ta ansvar från politiken för det.
Eskilsson anser att målet har varit viktigt, trots att man inte lyckats nå det.
– Det handlar om människors hälsa, biologisk mångfald och en giftfri miljö. Vi vill komma så långt som möjligt och då är det bra med höga mål. Men nu har vi tagit till oss det vi har sett och har en reviderad klimatplan på remiss hos nämnderna.
I den är målet 85 procent ekologisk mat 2030. Programmet fokuserar även på att minska matsvinn och koldioxidutsläpp samt att ha en högre andel närproducerade livsmedel.
Hållbarhetschefen Ida Bylund Lindman ser positivt på den reviderade klimatplanen.
– Det är bra att målet är fyrbent. Att maten är ekologisk är inte oviktigt, men det finns fler faktorer att ta hänsyn till.