Ett målet med specialinsatserna mot de gängkriminella är att beslagta vinster från brott. På bilden Tobias Ahnlund vid Uppsalapolisen.
En februaridag i år fick några av Uppsalas grövsta kriminella personer besök av polisen och Kronofogden. Det rörde sig om nio noggrant utvalda individer och målet var att ta ifrån dem tillgångar.
De nio personerna var tillsammans registrerade för skulder på närmare två miljoner kronor. Vid tillslagen blev de av med sammanlagt 40 000 kronor i kontanter, guld värt 50 000 kronor samt tre guldkedjor till ett okänt värde. Tillgångarna ska användas för att betala av på deras skulder.
– Under insatser beslagtogs narkotika i flera bostäder. Det uppstod även misstankar om penningtvättsbrott och folkbokföringsbrott, uppger Tobias Ahnlund som är ansvarig för strategiska åtgärder mot nätverkskriminella inom lokalpolisområde Uppsala.
Det handlade om en så kallad pecuniainsats, (pecunia=pengar). Det är en metod där polisen och Kronofogden gemensamt sållar ut skuldsatta brottslingar som kan tänkas sitta på egendom för att sedan slå till mot dem.
De nio män som var föremål för februarirazzian är i 25-30-årsåldern. Enligt Tobias Ahnlund rör det sig om "prioriterade, våldsdrivande aktörer med nätverkskoppling som påverkar lokalsamhället".
– Ett syfte är att slå mot den kriminella ekonomin, det ska inte löna sig att syssla med brott, framhåller Tobias Ahnlund.
Kronofogden och Polismyndigheten väljer tillsammans ut vilka skuldsatta nätverkskriminella Uppsalabor man ska rikta sina åtgärder mot.
Vid den här typen av satsningar är polisens uppgift i första hand att stå för säkerheten så att Kronofogdens personal kan genomföra sina utmätningar, exempelvis i bostäder hos de skuldsatta.
Ifall misstankarna om penningtvättsbrott leder till fällande dom, det vill säga om domstolen fastställer att de beslagtagna tillgångarna utgörs av brottsvinster, kan egendomen förverkas. Det innebär att staten behåller tillgångarna. Dessa kommer då inte att användas för att betala av personernas skulder utan går istället in i statskassan. I ett sådant fall minskar alltså inte personens skulder hos Kronofogden.
Folkbokföringsbrott, vilket innebär att personen är skriven på en adress där hen inte bor, medför i allmänhet cirka 12 000 kronor i böter. Bakom brottsrubriceringen döljer sig många gånger kopplingar till annan kriminalitet.
– Folkbokföringsbrott är ofta en del av brott mot välfärdssystemen, uppger Tobias Ahnlund.
Uppsalapolisen använder pecunia-metoden sedan ungefär två år. I Uppsala finns ett hundratal profilerade kriminella som kan bli föremål för insatserna.