70-åriga Doris Skoog kollar mejlen på en av stadsbibliotekets datorer. Hit brukar hon gå varje dag och göra sina digitala ärenden.
– Det kan vara lite allt möjligt, från att betala saker och köpa biljetter till att läsa tidningar eller mejla. Men just nu verkar datorn stå still, säger hon och försöker svepa med datormusen över skärmen.
Biblioteket är bra och här kan man få hjälp, även om den är begränsad, enligt Doris Skoog.
– Personalen skulle behöva lite mer utbildning. Men att hjälpa till att skriva ut är de bra på, säger hon.
Chef på biblioteket är Mohammed Mekrami. I UNT:s nyårsaftonsenkät där samhällsprofiler i Uppsala pekade ut den viktigaste frågan under 2019 lyfte han fram det digitala utanförskapet. Många människor riskerar i dag att bli helt digitalt vingklippta, samtidigt som alltfler ärenden måste göras med datorns eller telefonens hjälp, säger han när vi träffas vid bibliotekets drop in–datorer.
– Antingen har man inte tillgång till tekniken, eller så vet man inte hur man använder den. Det hindrar dem för att ta del av samhällsutvecklingen, att röra sig och ställer dem faktiskt utanför demokratin.
Under 2019 ska det digitala var ett fokusområde för biblioteket och genomsyra all verksamhet. Han och kollegorna ska också vara delaktiga i Uppsala kommuns arbete med att starta ett fysiskt så kallat kontaktcenter. När kommunhuset på Kungsgatan är i bruk igen kommer centret ligga där, men det ska startas redan i år vid kommuninformationen på Stationsgatan. Helene Marklund arbetar med kontaktcentret.
– Vi är medvetna om det digitala utanförskapet. Ett mer digitaliserat samhälle gör det svårare för vissa grupper. Vid kontaktcentret ska man få hjälp via telefon med en riktig person i andra änden eller på plats i centret, säger hon.
Och man ska inte bara kunna få hjälp med kommunala ärenden, utan även andra digitala frågor.
– Så har andra kommuner gjort som vi har tittat på. De har en slags vägledande funktion även till andra frågor, som bankärenden. Det kanske inte direkt är en del av det kommunala uppdraget, men vi ska ju arbeta för att Uppsala är en bra och enkel plats att leva på, och då ingår det här, säger hon.
Och det är många som behöver hjälp. En som vet det är Lars O Ericsson mångårig politiker inom Uppsala kommun och i dag ledamot i kommunens pensionärsråd och med uppdrag i flera pensionärsorganisationer. I de miljöerna pratas det mycket om det digitala utanförskapet. Han låter direkt arg på utvecklingen.
– Det går för fort, det är helt åt skogen. En hel grupp diskrimineras. Tänk vilken cirkus det kan vara att bara boka en tid hos en läkare, säger han.
Utanförskapet handlar inte bara om att inte klara av att hantera hemsidor på internet för att göra ärenden. Det är mer basalt än så.
– För äldre är det svårt att trycka på knapparna på sin telefon när man ska göra olika val. Det är också illa att man inte kan använda kontanter på många ställen i dag. Det är knepigt för många att slå sin kod och man är rädd för att slå fel, säger han.
LÄS MER: UNT kollar var fokus ligger för 13 samhällsprofiler i Uppsala 2019
LÄS MER: Det är största hotet mot integrationen
LÄS MER: Så ska cityhandeln möta 2019
Kommunen har varit för flat mot näringslivet när det gäller att ställa krav på tillgänglighet och service för alla, menar Lars O Ericsson. Men vem som egentligen är ansvarig för att ingen ska hamna i digitalt utanförskap är svår att svara på. Ett exempel är den ambitiösa digitala agenda för Uppsala län som länsstyrelsen, Regionförbundet och landstinget enades om 2013. Där pekades det digitala utanförskapet ut som en huvudpunkt. Tydliga mål sattes upp för hur många färre som skulle stå utanför år 2020. När UNT nu vill kontrollera hur god måluppfyllelsen varit visar det sig vara svårt. Ingen har tagit ansvar för att agendan följs upp när det gäller utanförskapet.
– Vi har inte följt upp detta, det blev inte så. Agendan saknade koppling till aktiviteter för att nå målen, säger Lovisa Neikter, på Region Uppsalas digitaliseringsavdelning.
– Här jobbar vi mer med bredbandsfrågor. Den digitala agendan är inte längre aktuell sedan landstinget omvandlades till Region Uppsala, säger Karin Svanängen på länsstyrelsen.
LÄS MER: Forskare varnar för att utanförskapet skapar ensamhet
LÄS MER: UNT på datorkurs: "Jag måste lära mig för att klara mig".
Mohammed Mekrami känner igen bilden av goda intentioner som rinner ut i sanden när ansvaret är oklart.
– Samordningen saknas. I stället skjuts frågorna bort och hamnar ofta på biblioteken, säger han.
Han har full förståelse för Lars O Ericssons ilska. Men det handlar inte bara om äldre som drabbas, påpekar han, utan andra grupper som nyanlända eller andra som kan svenska språket dåligt.
– Vi riskerar att få grupper som upplever sig som andra klassens medborgare, som inte kan påverka sin och sin familjs framtid.