30 000 ägare till villor, radhus och fritidshus i Uppsala kommun ska få en ny typ av sopkärl. Alla hushåll får två tunnor var, så totalt ska alltså 60 000 tunnor placeras ut, vilket sker från mars 2025 och framåt.
Hittills har småhusägarna sorterat ut två typer av avfall; matavfall och brännbart, som lagts i tunnor vid den egna bostaden. Det övriga avfallet i form av förpackningar av plast, glas, metall, papper och så vidare, har hushållen fått köra till återvinningen.
De nya tunnorna innehåller tillsammans åtta fack där det går att lägga förpackningar som ska till återvinning, från plast till glas. I ett av facken ska hushållen lägga det som inte går att återvinna. Det handlar om brännbart avfall, exempelvis blöjor, stora köttben och dammsugarpåsar.
Uppsala Vatten, som sköter sophanteringen, har konstaterat att 60 procent av det som läggs i brännbart är felsorterat. Det vill säga att merparten av det som hamnar i kärlen för brännbart i stället borde lämnas till återvinning.
De flesta soptunnor som villahushållen använder i dag har en volym på 190 liter för brännbart. Men i de nya så kallade fyrfackstunnorna blir det bara plats för 140 liter brännbart. Enligt Uppsala Vatten räcker 140 liter mer än väl för ett snitthushåll om det återvinningsbara skiljs ut från det brännbara avfallet, även kallat restavfall.
– Att utrymmet för restavfall minskats med de nya tunnorna är ett sätt att styra hushållen så de sorterar rätt, säger Anna Hjerne, avfallsingenjör vid Uppsala Vatten.
Eftersom innehållet i de fyra facken från varje tunna åker ner i sopbilen i ett enda svep och automatiskt fördelas i de fyra fraktionerna inne i sopbilen är det viktigt att sorteringen är rätt gjord. Har till exempel batterier lagts i ett fack för plast kommer batterierna att blandas med övrig plast, vilket givetvis försvårar återvinningen.
För personalen som tömmer kärlen räcker det med att lyfta på locket för att se om hushållen sorterat som de ska.
– Ser avfallshämtarna att hushållet sorterat fel i hög utsträckning kommer de i vissa fall inte att tömma kärlet. Hushållet får då sortera avfallet rätt och beställa en ny hämtning, vilket kostar 300 kronor, uppger Anna Hjerne.
Det är lagkrav på att sortera sitt avfall och framöver löper bland annat småhusägare ökad risk att få en straffavgift på 500 kronor om de till exempel lägger återvinningsbart bland brännbart.
– Tidigare har vi försökt få bättre sortering genom att informera. Men eftersom det inte gett resultat har vi har successivt skärpt kraven och något oftare börjat ta ut en sanktionsavgift.
Anna Hjerne betonar dock att felsorteringsavgiften på 500 kronor är en åtgärd som tas till i sista hand, när information och påpekanden inte hjälpt.
Samtidigt finns en morot i form av pengar. För att få fler att sortera sina förpackningar har Uppsala Vatten de senaste fem åren höjt taxan för brännbart avfall med drygt 40 procent för ett genomsnittligt villahushåll.
De som lägger stora mängder avfall i tunnan för brännbart får alltså betala mer. Taxehöjningen kan ha gett resultat, för mängden brännbart per Uppsalabo har minskat med 15 procent på fem år.
Modellen där småhushållen får fyrfackstunnor för att sortera ut förpackningar vid den egna bostaden blir lagkrav från 2027. I kommuner där systemet redan införts har återvinningen ökat rejält.