Alla småhus ska få två soptunnor vardera. I varje tunna finns behållare med fyra fack (bilden till vänster) där Uppsalaborna ska sortera glas, plast, metall med mera.
Under ett år förbrukar Uppsalaborna i snitt cirka 20 kilo plast per person. För att minska mängden plast och annat avfall som eldas upp i onödan ska en ny modell införas i Uppsala.
Med start 2025 kommer Uppsalas 30 000 småhus att förses med nya soptunnor. Alla villor, radhus och fritidshus får två tunnor med vardera fyra fack. I de totalt åtta facken ska hushållen lägga sina förpackningar av plast, glas, metall, papper etc. Soptunnorna kommer sedan att tömmas av sopbilen vid bostaden på samma vis som idag.
– Det låter som en bra idé, förhoppningsvis kommer det få fler att sortera sina sopor, säger Emelie Bladin som bor i ett radhus i Lindbacken en halvmil öster om Uppsala.
Från 2025 slipper Emelie Bladin och andra i Uppsalas villor, radhus och fritidshus alltså åka till en återvinningsstation för att lämna sina sopor för återbruk och kan istället sortera sitt avfall hemma i bostaden.
"Även om det är inte jobbigt att gå till återvinningsstationen är det bra att vi får sorteringsfack vid bostaden", anser Emelie Bladin som bor i Lindbacken.
Modellen finns sedan länge vid större delen av Uppsalas bostadsrättsföreningar och hyreshus. Där har de boende särskilda kärl för sopsortering, ofta på gården eller i källaren, där de kan sopsortera plast, metall, glas med mera. I och med att systemet införs även för småhus kommer återvinningsstationerna att förlora sin funktion och ska på sikt plockas bort.
Från 2025 ska alla villaägare i Uppsala sortera sitt avfall vid bostaden. Därmed slipper de åka till återvinningsstationerna.
Att människor avfallssorterar hemma kallas FNI, fastighetsnära insamling. I Uppsala väntas FNI kraftigt minska mängden sopor som bränns upp och öka återvinningen av förpackningar. Erfarenheter från andra kommuner visar nämligen att de som bor i villor med FNI lämnar 71 procent mer förpackningar till återvinning än villaägare som måste åka till en återvinningsstation.
I och med att alla ska sopsortera vid den egna bostaden kommer återvinningsstationerna på sikt att försvinna.
Det finns flera fördelar med att lämna avfallet till återvinning. Dels är det till skada för klimatet om koldioxiden från förbränningen hamnar i atmosfären. Dels är det bra för den egna plånboken att källsortera plast och andra förpackningar. Ju mindre mängd sopor som kommunen hämtar hemma hos dig och kör till förbränning, desto lägre blir avfallstaxan.
Av de sopor som Uppsalaborna lägger i brännbart utgörs mycket av plast, som alltså sorterats fel och enligt reglerna istället skulle ha lämnats till återvinning.
96 procent av svenskarna källsorterar sitt avfall, i alla fall säger de det själva. Intrycket när UNT frågade folk på stan är att många Uppsalabor ser sopsortering som en viktig syssla. Alla svarade att de sopsorterar.
"Jag är uppvuxen med att man sopsorterar. Vi har ett sophus på gården där jag lämnar förpackningar till återvinning", säger Maria Dahlén.
– Det är så enkelt att det vore dumt att inte göra det. Dessutom är det bra för miljön, säger Luthagsbon Maria Dahlén som lämnar det som går till återvinning.
– Utom ibland när jag är lite lat och trött. Då kanske jag till exempel inte orkar dra loss plasten från övre delen av yoghurtförpackningen, utan den åker i soporna.
Vid Vattenfalls anläggning i Boländerna i Uppsala förbränns stora mängder plast och andra sopor. Energin blir fjärrvärme åt Uppsalaborna.
Av de förpackningar vi använder är just plasten lite speciell. Orsaken är att så gott som all plast är gjord av fossil olja och om ett kilo plast eldas upp kommer ytterligare två kilo koldioxid ut i luften.
Till råga på allt är plasten det återvinningsbara material som har lägst insamlingsgrad. När det gäller metall och glas lämnas nästan allt till återvinning medan hälften av plasten kastas i soporna för brännbart.
Svenskarna förbrukar cirka 270 000 ton plast per år och mängden är ökande.
Detta trots återvinningsbranschens stående uppmaning att alla plastförpackningar ska sorteras ut, oavsett skick eller typ av plast. Visserligen är det fortfarande bara kring en femtedel som går att omvandla till ny plast men framstegen sker snabbt.
Den mängd plastförpackningar som Uppsalaborna lämnar för återvinning ökar år för år.