Angelica och Philip minns logopedutbildningen med glädje. ”Den innehöll den perfekta mixen av allt jag tycker är intressant: psykologi, språk, medicin och logopedi.” – Philip Mattsin
För att ha rätt förutsättningar att hjälpa människor inom avancerade områden såsom tal, språk, kommunikation och att svälja har logopeder en bred fyraårig utbildning.
Philip Mattsin tog examen i logopedi 2018 och arbetar idag som klinisk logoped på habiliteringen i Tierp och Älvkarleby. Han berättar att han är otroligt stolt och känner att han dagligen förbättrar människors vardag.
– Jag ville arbeta med människor och där min insats kunde göra skillnad. Funderade på lärare eller psykolog men sedan insåg jag att logopedutbildningen innehöll den perfekta mixen av allt jag tycker är intressant: psykologi, språk, medicin och logopedi.
Han fortsätter:
– Det finns otroliga ögonblick i mitt yrke! Som när en patient får tillgång till ett sätt att uttrycka sig som andra förstår. Att de får en möjlighet att vara självständiga, bli en egen person istället för att vara beroende av andra.
En logoped behandlar bland annat människor som stammar, har svårigheter att svälja eller med läs- och skrivsvårigheter. Patienterna finns i alla åldrar, från nyfödd till senior, men majoriteten av de som behandlas är barn med svårigheter kring tal, språk, läsning och skrivande, samt äldre människor med neurologiska problem på grund av sjukdom eller sviter av en stroke. Att få hjälp kan vara nyckeln till ett bättre liv.
– Det är någonting med logopedyrket, att få vara specialist, som är så fantastiskt. När människor förstår hur bred kunskap vi besitter slår de hakan i backen, berättar Angelica Westling.
Angelica och Philip säger att det är någonting med logopedyrket, att få vara specialist, som är så fantastiskt. När människor förstår hur bred kunskap vi besitter slår de hakan i backen.
Angelica arbetar som verksamhetschef på Uppsala kommun och handleder bland annat undersköterskor inom omsorgsförvaltningen. Hon tog logopedexamen höstterminen 2015 och efter att ha arbetat kliniskt i ett antal år bröt hon ny karriärmark.
– Vi kan hjälpa så oerhört mycket. Jag kan till och med säga att de som fått hjälp av en logoped tycker vi är ovärderliga. Tänk bara att ge barn ett språk, som tidigare inte haft något sätt att kommunicera på. Eller någon som fått en stroke, som tidigare kunnat prata, skratta och haft ett nyanserat språk hela sitt liv – och så plötsligt kommer inga ord längre. Men vi kan förbättra och underlätta för personen att kommunicera med sin omgivning.
Angelica blev logoped eftersom hon hade en önskan om att stå upp för de som inte alltid kan stå upp för sig själva. Hon funderade om hon skulle bli psykolog men tillslut var det uppenbart att det var logoped hon skulle bli.
– Språk har alltid legat mig varmt om hjärtat.
Under många år arbetade Angelica med intensiv beteendeterapi för små barn med inlärningssvårigheter, som inte kunde kommunicera verbalt. Hon berättar att de allra häftigaste ögonblicken var när hon lyckades låsa upp nyckelfärdigheter och ge barnen rätt verktyg så att de kunde kommunicera.
Angelica berättar att de allra häftigaste ögonblicken var när hon lyckades låsa upp nyckelfärdigheter och ge barn rätt verktyg så att de kan kommunicera.
– Då var det som om hela rummet blev guldfärgat, med enhörningar som dansade och vi kunde gråta tillsammans av lycka, säger Angelica känslosamt.
En annan patientgrupp för logopeder är människor med röstbesvär. Klassiska exempel är lärare som arbetar i rum med dålig akustik, eller hantverkare som har buller i sin arbetsmiljö och därför använder en missgynnsam röst när de pratar.
– Det finns de som har såna röstproblem att de överväger att byta yrke trots att de älskar sitt jobb. Men efter några logopedbesök känner de att vardagen fungerar bra igen. Jag får sådana rysningar när vi fixar sådant, berättar Angelica.
Ett framtidsyrke
Logopeders kunskap är efterfrågad i samhället. Debatter har under den senaste tiden blommat upp om bristen på resurser. Statistik visar att det går mer än 1300 möjliga patienter som skulle behöva hjälp per neurologoped i Uppsala län och att cirka fem procent av alla skolbarn har språkliga svårigheter.
– Framtiden är ljus för oss, vårt yrke kan inte ersättas med teknik. Det måste vara människor som gör det vi gör, säger Philip.
"Framtiden är ljus för oss, vårt yrke kan inte ersättas med teknik. Det måste vara människor som gör det vi gör.” – Philip Mattsin, klinisk logoped på habiliteringen i Tierp och Älvkarleby
Angelica flikar in:
– Vi är på stor frammarsch inom den kommunala sektorn. Det kommer mer och mer logopedisk forskning och vi är ständigt adaptiva, snabba och på tå. Vi förändrar oss konstant efter den bästa forskningen och patientefterfrågan. Vi är väldigt duktiga på det.
Inom logopedkåren finns en önskan om att fler killar söker sig till yrket. I Sverige är majoriteten kvinnor, medan det i andra länder ser annorlunda ut.
– Att vi inte är så många killar kan bero på att logopedin inte är så välkänd. Vi har ännu inte tyngden i titeln med tanke på allt vi gör och förtjänar. Men jag känner en oerhörd stolthet över det jag gör. Jag blir lyssnad på och är en viktig person i teamet såväl som för mina patienter. Vad mer kan man begära av sitt jobb, avslutar Philip.
Läs mer och anmäl dig till Logopedprogrammet på Uppsala Universitet här.
