Nallar, ljus och stenar med texten "vi saknar dig" på platsen i Björklinge där Carl, 16, knivhöggs i januari.
– Det ligger i rören att titta på riktigt grova våldsbrott och just knivvåldet får vi väldigt mycket frågor om. Många har en känsla av att det ökar, men vi måste ju ta reda på hur det egentligen ligger till, säger Anders Östlund, kriminolog vid polisens region Mitt.
Han har tittat på alla anmälningar gällande mord och mordförsök i Uppsala län under perioden januari till november 2018, 2019 samt 2020, där skjutvapen inte har använts. Därefter har han plockat ut de anmälningar där det framgår att någon har blivit knivhuggen.
– Under 2018 och 2019 anmäldes totalt 14 fall av mord och mordförsök där kniv är inblandat. I år är motsvarande siffra 26 fall, säger han.
Till skillnad från exempelvis våldsbrott med skjutvapen, som har en egen brottskod, måste varje anmälan gås igenom för hand. Dessutom kodar polisen ibland knivbrott som grov misshandel i stället för mordförsök. Det innebär att det kan saknas knivdåd i statistiken. Hur många av de 26 fallen i år som är mord respektive mordförsök har Anders Östlund ännu inte tittat närmare på.
På sikt är syftet med analysen att ta reda på mer om omständigheterna kring knivvåldet: i vilken kontext sker det, är det inomhus eller utomhus, vem är brottsoffer, vem är förövare, är det gängrelaterat, sker det i en parrelation?
I dagsläget kan Anders Östlund dock bara konstatera att det grova knivvåldet i polisområde Uppsala blivit vanligare under det gångna året.
– En annan sak som jag också ser direkt är att förövaren lika ofta är född på 1950- och 60-talet som på 90-talet. Så det här våldet inte bara gängrelaterat.
Under året som gått har flera unga människor fallit offer för knivvåldet i Uppsala. I januari avled 16-åriga Carl efter ha blivit knivhuggen i Björklinge, och i maj avled en man i 20-årsåldern efter att ha blivit knivskuren på Slottsgränd i Uppsala.
I maj avled en man i 20-årsåldern efter att ha blivit knivskuren på Slottsgränd i Uppsala.
Och bara under hösten har flera mordförsök med kniv inträffat i Uppsala. En eftermiddag i oktober blev en ung man knivrånad i Fålhagen, och i november knivhöggs en 20-åring i ryggen vid Ekonomikum av en för honom okänd gärningsperson.
Vad ligger bakom utvecklingen?
– De teorier som framförs är bland annat att man beväpnar sig med kniv i stället nu när polisen jagar skjutvapen så hårt. Men man ska komma ihåg att kniv är och alltid har varit det vanligaste mordvapnet. Det gäller egentligen oavsett kontext eller grupp som du tittar på, inte bara gängen, säger Anders Östlund.
Att knivvåldet i Uppsala län ökar märks även på Akademiska sjukhuset, där antalet operationer för allvarliga knivskador har mångdubblats de senaste fem åren.
Fredrik Linder är traumaansvarig kirurg på Akademiska sjukhusets kirurgklinik, som vårdar och opererar personer med knivskador.
– Vi har sett en tydlig ökning de senaste fem åren, från 5-6 fall av knivskador per år till upp mot 30-40 knivskador per år. Det gäller även skottskador, som ökat från enstaka fall till över 10 per år senaste åren, säger han.
Han uppskattar att omkring en tredjedel av skadorna är i armar och ben, och resten mot kroppens centrala delar som bröstkorg och buk. De får även in personer med knivskador på hals och huvud, men det är mer ovanligt. På sjukhuset ser man att en grupp står bakom en stor del av utvecklingen.
– Det är bland yngre män som vi sett ökningen, säger Fredrik Linder.