Det Ă€r 2003 och Joachim Gullbo ska disputera vid Uppsala universitet. Redan som doktorand verkar han ha lyckats göra vad mĂ„nga forskare drömmer om â en riktig upptĂ€ckt. Den cancerbekĂ€mpande molekyl han tagit fram i laboratoriet beskrivs av universitetet som "mycket lovande" eftersom den Ă€r bĂ„de mĂ„lsökande och effektiv; den attackerar specifikt cancercellerna och visar sig döda dem betydligt bĂ€ttre Ă€n andra liknande kemiska föreningar som anvĂ€nds i lĂ€kemedel.
Historien om molekylen börjar redan under första vÀrldskriget. DÄ sÄg forskare att personer som utsatts för det kemiska stridsmedlet senapsgas fick svÄra skador pÄ vÀvnad med hög cellomsÀttning. Det hÀr ledde till tanken att kunna bekÀmpa tumörer, dÀr celler delar sig ohÀmmat, med just senapsgasliknade kemiska föreningar.
Efter ett genombrott pÄ 40-talet har ocksÄ flera varianter anvÀnts i cancervÄrden.
I Joachim Gullbos provrör i Uppsala kopplades kvÀvesenapsgas till en viss aminosyra, vilket visade sig ge nya, gynnsamma egenskaper i kampen mot cancer, sÀrskilt mot en viss benmÀrgscancer. Molekylen fick namnet J1, J som i Joachim.
I dag Ă€r han docent och forskare i USA och rĂ„dgivare Ă„t bolaget Oncopeptides, som han och fem professorer â varav tvĂ„ Ă€r Peter Nygren och Rolf Larsson frĂ„n Uppsala â grundade Ă„r 2000 för att ta molekylen till cancerpatienterna.
â Redan vĂ„ra djurstudier i Uppsala visade goda resultat. Och sĂ„ har det fortsatt i flera studier, sĂ€ger Joachim Gullbo.
Men att ta en lovande laboratorieupptÀckt till ett lÀkemedel som fungerar i patienter Àr en resa över raviner och genom nÄlsögon. FÄ forskare ger sig ut pÄ den resan. Peter Nygren, Rolf Larsson och Joachim Gullbo tillhör dem som gör det och fick i höstas Uppsala universitets innovationspris HjÀrnÀpplet för det. Det gjorde dem stolta, sÀger de.
â MĂ„nga forskare föredrar nog tryggheten i labbet, publicerar sin forskning utan direkt tanke pĂ„ tillĂ€mpning och underviker att ge sig ut pĂ„ det hĂ€r gungflyt, sĂ€ger Peter Nygren.
Bakom det drastiska beslutet lÄg negativa besked frÄn USA:s lÀkemedelsmyndighet FDA om möjligheten att fÄ ett marknadsgodkÀnnande.
För Joachim Gullbo kom nyheten nÀrmast som en chock, trots att han som rÄdgivare har tÀt kontakt med bolaget.
â Jag var vĂ€ldigt, vĂ€ldigt förvĂ„nad, bĂ„de över FDA:s negativa besked och bolagets beslut. HĂ€r finns sĂ„ mĂ„nga förlorare, sĂ€ger han.
Peter Nygren och Rolf Larsson vittnar om samma stora förvÄning.
â Jag och de flesta andra med insikter om studieresultaten för Pepaxto och med kĂ€nnedom om FDA:s bedömningar i liknande fall hade förvĂ€ntat oss ett godkĂ€nnande med vissa begrĂ€nsningar, sĂ€ger Rolf Larsson.
LÀkemedlet fanns sedan i vintras pÄ marknaden i USA efter ett första begrÀnsat godkÀnnande av FDA. I vÄras publicerades sÄ en större, uppföljande studie med 495 patienter. Resultaten fick FDA att ana orÄd och under sommaren gick myndigheten ut med en varning till patienter och personal i hÀlso- och sjukvÄrden för en ökad risk för död kopplad till Pepaxto.
FDA:s formulering om ökad död Àr nÄgot forskarna vÀnder sig mot. De talar i stÀllet om "kortare överlevnad efter avslutad behandling" bland dem som tog Pepaxto jÀmfört med dem som tog jÀmförelselÀkemedlet. Och under behandlingen överlevde fler som tog Pepaxto.
Förklaringarna syns i en analys av undergrupper i studien, som visar att Pepaxto tydligt gynnade Àldre patienter som inte genomgÄtt benmÀrgstransplantation. à andra sidan gynnades yngre som nyligen transplanterats av preparatet som Pepaxto jÀmfördes med.
HÀr förbisÄg FDA en chans att rikta lÀkemedlet mot dem dÀr det verkligen gjorde nytta, menar Uppsalaforskarna.
â Som jag uppfattar det tycker FDA att underlaget i undergrupperna Ă€r för litet för att kunna sĂ€ga nĂ„got statistiskt sĂ€kerstĂ€llt och att det dĂ€rför behövs nya studier, sĂ€ger Joachim Gullbo.
Ligger det inte nÄgot i det dÄ?
â Jo, det gör det nog. Men om effekten blir att inga patienter fĂ„r tillgĂ„ng till Pepaxto fast vi ser att det hjĂ€lper, dĂ„ missar man mĂ„let.
Men med FDA:s instÀllning pÄ bordet gÄr det att bortom den första chocken förstÄ att bolagets drastiska beslut inte var orimligt, menar Peter Nygren.
â Nya studier tar lĂ„ng tid och Ă€r vĂ€ldigt dyra och man mĂ„ste dĂ„ tĂ€nka över sĂ„dant som sina patenttider.
Vad kÀnner ni som forskare, som arbetat med och följt detta i över 20 Är?
â Det vore vĂ€rre om studien visade att lĂ€kemedlet inte fungerar. Data visar ju tvĂ€rtom att det fungerar, sĂ€ger Peter Nygren.
â Vi hoppas fortfarande att Pepaxto kommer att bli ett lĂ€kemedel som gör nytta för rĂ€tt grupp patienter, sĂ€ger Rolf Larsson.
NÄgra som inte har lika gott hopp Àr aktieÀgarna. Nyheten om att Pepaxto dras tillbaka har lett till Ärets största ras pÄ börsen. I aktieforum pÄ nÀtet flödar förlorarnas frustration och flera ifrÄgasÀtter om det finns pengar nog i bolaget för att överleva.
NÀr bolaget introducerades pÄ börsen var vÀrdet 46 kronor per aktie, förhoppningarna var stora men det fanns inga data frÄn patientstudier. Nu finns data som visar att lÀkemedlet fungerar, men vÀrdet har rasat till under fyra kronor. Rea, tycker forskarna.
Men vem ska vÄga satsa sina pengar pÄ lÀkemedelsutveckling under de hÀr förutsÀttningarna?
â Vi kan inget om marknaden, vi ser bara hur den fungerar. Men det borde finnas analytiker som ser det vi ser i bolaget, sĂ€ger Peter Nygren.
För Àn Àr historien om J1 och Pepaxto inte slut, pÄpekar de. En tillstÄndsansökan ligger hos den europeiska lÀkemedelsmyndigheten. Beslut vÀntas i vÄr.
I laboratoriet fortsÀtter de samtidigt att söka efter spÀnnande molekyler som kan utvecklas i nya start up-bolag som kan attrahera det riskkapital som krÀvs för att tÀcka kostnader för stora kliniska lÀkemedelsprövningar.
Genom att utveckla laboratoriemodellerna för cancer sÄ att chansen ökar för att det som fungerar i labbet ocksÄ fungerar i patienter, kan forskningen bidra till fastare mark under fötterna för den som vÄgar satsa.
Men, pÄpekar Peter Nygren, till syvende och sist Àr det nÀr man testar pÄ patienter som man fÄr svaret.
â Och det Ă€r tyvĂ€rr fortfarande mer eller mindre en avgrund som skiljer.