Susanne Sallami har jobbat inom vården och LSS i 30 år.
Det var i december 2021 som en brukare inom LSS blev våldsam under en bilfärd på motorvägen vid Hyttön. En kvinna anställd på vårdbolaget Amicare körde bilen när brukaren blev arg och tog tag i ratten. Bilen kraschade in i ett vägräcke. Därefter blev hon slagen.
Hon sprang ut ur bilen, men han följde efter henne och försökte knuffa ut henne på motorvägen. Även Tierpspolisen som tog hand om honom blev hotad till livet. Mannen dömdes senare för försök till grov misshandel, hot mot tjänsteman, grov vårdslöshet i trafik och vapenbrott.
Kvinnans chef – Susanne Sallami – har jobbat inom vården och LSS i 30 år, och enligt henne är sådana extremt traumatiska upplevelser ovanliga.
– Sådant händer inte ofta. För det mesta blir anställda utskällda och kallade för hemska saker av brukarna, och även hotade. Men brukarna menar inte det. De kan inte hantera omvärlden, så att slå på saker och skälla ut är deras sätt att få ut kaoset.
Hon förklarar att det finns synliga funktionshinder som gör det lätt för andra människor att anpassa sig i. Men det finns även funktionsnedsättningar som inte syns – NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som gör det svårt för samhället att förstå. Det är något som den berörda brukaren hade.
– När personer med NPF känner kaos i deras värld kan de bråka, skrika och ta sönder saker, och folk har ingen empati för sådant, de ser inte att individen har en diagnos.
Dessvärre har det blivit vanligt att unga personer med NPF självmedicinerar med hasch, marijuana, alkohol och annat. Det är då det uppstår problem.
Problemet är när enheterna inom psykiatri och missbruk förväntar sig att LSS ska vara ansvariga för personer med NPF, som även lider av missbruk och psykisk ohälsa, enligt Susanne Sallami.
– Samarbetet mellan tre huvudmän – LSS, psykiatrin och missbruk – är rörigt, säger Susanne Sallami.
Problemet är när enheterna inom psykiatri och missbruk förväntar sig att LSS ska vara ansvariga för personer med NPF, som även lider av missbruk och psykisk ohälsa, enligt henne.
– Men personal inom LSS får ju inte driva vård och behandling enligt LSS-lagen. Vårt jobb är att ta hand om personen och ge den så goda levnadsvillkor som det går.
Individer med NPF och missbruk hamnar då mellan stolarna, vilket kan leda till livsfarliga situationer för både anställda och brukare. Susanne Sallami vill att samhället på riktigt får upp ögonen för problemet.
– Vi vill att psykiatrin ska ta större ansvar.
Samsjuklighetsutredningen tillsattes av regeringen i 2020, och den riktar nu strålkastarljuset mot den utsatta grupp som både har psykiska sjukdomar och beroendeproblem. Utredaren Anders Printz lade förslag på hur denna grupp ska säkras vård och omsorg. Förslagen presenterades för socialminister Lena Hallengren i hösten 2021.
I tidningen Vårdfokus förklarar Anders Printz att ett problem idag är att den utsatta gruppen hamnar mellan stolarna mellan regioner och kommuner, och blir hänvisade och avvisade.
Han har några förslag, bland annat att regionernas hälso- och sjukvård får ansvar för all behandling av skadligt bruk och beroende, medan socialtjänsten ska ansvara för boende, sysselsättning, och fungerande sociala nätverk. Regioner och kommuner ska arbeta integrerat för denna utsatta grupp. Och att regioner ska bedriva sprutbytesverksamhet, och ge stöd och somatisk vård.
Samsjuklighetsutredningen är nu ute på remiss. Remissinstanserna är bland andra kommunerna Enköping och Håbo samt Region Uppsala. Sista dagen att svara är den 30 april 2022.