Det är inte bara bra, det är alldeles förträffligt, skrev vi på ledarsidan om EU:s ”plastavtal” för fem år sedan (25/12 2018). Det innebar i princip att all onödig plast skulle bort från marknaden, med engångsplast i bestick, tallrikar, lock och sugrör som en början. Tanken var, och är fortfarande, att fylla på med nya onödiga produkter. Alla 27 länder var för avtalet, en ovanlighet i sig.
Något år senare infördes plastpåseskatten i Sverige. Den hånades för att inte fylla något annat syfte än pengar till statskassan då det var uppenbart att plasten i världshaven kom från asiatiska floder, inte från våra matkassar som användes till sopor, eldades och blev fjärrvärme. Det borgerliga hånet missade dock en viktig poäng. De flesta kassar som det stoppades mjölkpaket eller strumpor i var alldeles onödiga. Skatten fick förbrukningen att rasa från 55 kassar per person till 17. De flesta påsarna var onödiga och skatten har gjort sitt jobb när den avskaffas igen nästa år.
UNT:s serie Plasten i våra liv den senaste veckan visar just det. Ingen vill ha onödiga plastprodukter. Alla vill också göra rätt i de fall plasten verkligen behövs och se till att så mycket som möjligt kan återvinnas. Myter om att ”allt ändå ska brännas” eller att ”allt blandas ihop” kunde avlivas i serien. Likaså att man måste diska ur plastförpackningarna (med varmvatten) innan de sorteras.
Det ska vara enkelt att göra rätt. Konsumentmakten är starkare än många arméer och det måste förstås utnyttjas för miljöns vinning. Även myndigheter har fått pröva sig fram. Ibland blir konsekvenserna för näringsidkare för svåra och man måste skynda långsammare. Ett exempel är lådorna för hämtmat som fortfarande får vara av plast. Men kunderna vill ha maten i papperslådor och ska också erbjudas detta. ”De krävde det av miljöskäl. Nu kan vi inte gå tillbaka till plast”, säger Marko Ackestål på Citysallad (2/11).
Myndigheterna måste också göra sitt för att hålla uppe tempot i plaståtervinningen. Den 15 november öppnas en ny anläggning i Motala som kan sortera tolv plastsorter och därmed omfattas de flesta plastsorter på marknaden. Hittills har bara fem sorters plast kunnat sorteras vilket inneburit att över 80 procent eldats upp och blivit fjärrvärme. Den siffran ska nu ned till 50 procent.
Återvinning är inte nyckeln för att slippa plast i naturen, men väl för klimatet eftersom den tillverkas av fossil olja. Snart är varannan förpackning i containern en mindre som behöver nytillverkas. Det är inte bara bra, det är alldeles förträffligt.