Matställen får fortfarande använda matlådor i plast för engångsbruk men kunderna måste erbjudas matlådor som går att återanvända.
På tio år har svenskarnas användning av plastförpackningar ökat med 40 procent. I nuläget handlar det om cirka 20 kilo plast per person och år och en hel del eldas upp trots att den kunde återvinnas.
För att minska plastmängderna kommer nya regler för alla som säljer mat eller dryck i engångsförpackningar av plast. Från första januari måste kunderna erbjudas muggar och matlådor som går att återvinna.
Marko Ackestål vid Citysallad i Uppsala tror att de nya reglerna kommer att leda till mycket jobb med bland annat diskning för de matföretag som använder plastprylarna.
– För fyra år sedan bytte vi ut engångsmatlådor i plast mot papper. Med tanke på de nya reglerna är jag glad för det idag, säger Marko Ackestål.
Varför bytte ni plasten mot papper?
Marko Ackestål vid Citysallad i Uppsala tror att matlådor som går att återanvända för snabbmat kommer att kräva en hel del merjobb för de företag som säljer snabbmat.
– Kunderna krävde det av miljöskäl och vi var också för det.
Marko Ackestål ser dock flera nackdelar med matlådorna av papper: De är tre gånger så dyra och går lättare sönder.
– Men vi kan inte återgå till plast, kunderna skulle säga nej.
Utanför butiken stöter UNT ihop med Sussie Ekeberg som är på väg att köpa sallad i engångsmatlåda. Hon är en av många Uppsalabor som bemödar sig om att tillvarata sina använda plastförpackningar.
Sussie Ekeberg köper en färdiglagad sallad i en butik i Uppsala. I det här fallet är skålen inte gjord av plast utan av papper.
– Jag jobbar på ett LSS-boende och där är vi jättenoga med att sopsortera plast så att den kan återanvändas, säger hon.
Ytterligare en ny lag är på gång som ska strama upp vår användning av plast och minska nedskräpningen. Visserligen har skräpet på Uppsalas gator minskat med runt 70 procent på tio år men den nya lagen kan få siffran att öka ännu mer.
Med start nästa år tvingas företag som producerar plastförpackningar att betala om folk kastar bland annat muggar och plastlock på gator och torg.
Mängden skräpföremål på Uppsalas gator har minskat med 70 procent på tio år. Det visar kommunens mätningar.
Så här ska det gå till: Naturvårdsverket mäter hur mycket plastskräp som ligger slängt ute i kommunerna och tar sedan ut en avgift från de företag som satt förpackningarna på marknaden.
Avgiften baseras dels på hur mycket skräp som Naturvårdsverket hittar, dels vad det kostar kommunerna att städa undan avfallet. Hittas till exempel många plastlock som folk kastat utomhus måste företag som tillverkar plastlock betala en högre avgift.
Ett av problemen med plastföremål i naturen är att de kan hamna i hav och andra vattenmiljöer där det kan skada det som lever där.
Nästa år väntas företagen krävas på totalt runt 230 miljoner i skräpavgifter, enligt Naturvårdsverkets beräkningar. Företag som tillhandahåller exempelvis matlådor för engångsbruk väntas få ett krav på 430 000 kronor. Pengarna skickas sedan till kommunerna där de ska bekosta informationskampanjer mot nedskräpning.
Avgifterna kommer att justeras varje år, beroende på hur mycket skräp som kommunerna hittar. Minskar skräpmängderna sjunker avgiften.
"Det är första gången en sådan här typ av avgift införs", säger Petra Selander på Naturvårdsverket.
– Genom avgifterna ska producenterna betala uppstädningen av sina produkter. De uppmärksammas också på att deras produkter bidrar till nedskräpning, något de tidigare inte behövt ta ansvar för, säger Petra Selander vid Naturvårdsverket.
Susanne Ankarkrans vid Convenience stores, en branschorganisation för bland annat småbutiker, tycker det är svårt att veta om den nya lagen minskar nedskräpningen så mycket att den väger upp ökad administration.
– I slutänden kommer kostnaden att läggas på konsumenterna, konstaterar hon.
Naturvårdsverket ska kartlägga skräpet i landets kommuner. Det ska ligga till grund för de nedskräpningsavgifter som företagen ska betala.
EU trycker på för att minska plasten. Plastbestick och en rad andra plastprylar har förbjudits och från i år måste fler drycker säljas i pantförpackningar. Från årsskiftet stoppas försäljning av engångsmuggar som innehåller mer än 15 procent plast och de som bryter mot reglerna kan få en straffavgift.