Händelselösa strejker med helt olika utfall

Därför spelar uthålligheten så liten roll i vårdkonflikter.

Strejkvakter på pass utanför akutmottagningen på SUS (Skånes Universitetssjukhus) i Malmö.

Strejkvakter på pass utanför akutmottagningen på SUS (Skånes Universitetssjukhus) i Malmö.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledarkrönika2024-06-17 06:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sjuksköterskestrejken närmar sig Region Uppsala. Vårdförbundet är fast beslutet att slåss till sista droppen. Samtidigt varnar arbetsgivaren för samhällsfarliga konsekvenser, som att till exempel cancervården kan drabbas av konflikten. I Uppsala närmar sig dessutom ännu en krissommar med 70 färre vårdplatser än i fjol (UNT 11/6). Mer än andra konflikter är vårdstrejken en fråga om liv och död.

En helt annan bild: I tisdags utvidgades strejken med den stora Västra Götalands-regionen. ”Samtliga sjukhusförvaltningar samt 1177 påverkas”, hette det. Men ”den som är i behov av vård ska söka vård som vanligt”, sade hälso- och sjukvårdsdirektören Kaarina Sundelin. 

En vårdstrejk brukar pågå i 7-8 veckor, vare sig det är sjuksköterskor eller undersköterskor i Kommunal som strider. Vid det laget har medier slutat rapportera om händelsen och av ren utmattning accepteras ett bud från medlarna.

Ingen har egentligen incitament att avbryta en vårdstrejk. Patienterna får inte drabbas. Vårdförbundets kostnader är kanske 5-10 miljoner kronor om dagen. I konfliktfonden finns 225 miljoner kronor men facket har mycket större resurser än så om det skulle behövas. Arbetsgivarna, regionerna, tjänar å sin sida ungefär dubbelt så mycket varje strejkdag på uteblivna löner.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tydligt deklarerat att de inte tänker gå med på Vårdförbundets huvudkrav – 75 minuter kortare veckoarbetstid. Det är inte bara ett spel. Det är ett omöjligt krav när arbetskraftsbristen redan är svår, när arbetet med att minska på hyrpersonalen prioriteras och inte minst för att andra grupper kommer att följa efter. Någonting får facket i slutändan, men sannolikt inte just detta.

Apropå uthållighet, vad ska man då säga om Teslastrejken? Visste Elon Musk att i Sverige är det inte bara tillåtet att organisera sig och varsla om konflikt? De svenska fackföreningarna har också muskler värdiga ett storföretag. IF Metalls strejkkassa uppgår till hela tio miljarder kronor. Som en jämförelse har hela norska LO, sammanlagt elva förbund, en strejkkassa på 5,4 miljarder kronor. ”Vi kan strejka i 1,5 år”, slog norska facket fast i fjol med en storkonflikt i vardande (Aftonbladet 21/4 2023).

Efter sju månader har Teslastrejken alltså bara börjat. ”Jag bygger på huset, går kurser och hämtar barnen tidigt på förskolan”, säger Olof Sjöström, fordonstekniker på Tesla i Umeå, till DN (11/6). Att gå strejkvakt är frivilligt. Han och de övriga uttagna får 125 procent av lönen från IF Metall, för att kompensera för semesterersättning och det som företaget annars skulle sätta in till tjänstepensionen.

Hur Tesla drabbas är svårt att säga, annat än att bilarna tycks rulla vidare. Budskapet till ledningen och nämnde Musk borde ha sipprat fram vid det här laget. Vid stämman i torsdags stöddes fackets krav på kollektivavtal av svenska institutionella placerare som AP-fonden och AMF. Teslas vd behöver fortfarande inte rätta sig efter beslutet, men om fler följer efter och det skapas en oro för aktiekursen så kan det bli annat ljud i skällan.

Svenska fackföreningars makt är samma gång obegränsad som mycket begränsad. Allt handlar om hur den utövas, förmågan att brett i samhället väcka sympati för sin sak. Någon rättvisa finns inte, då exempelvis brandmän och vårdpersonal inte har några hårda ekonomiska tumskruvar att dra åt. De måste lita på allmänhetens stöd, vilket avtar med tiden och då spelar uthålligheten ingen roll. Den dystra sanningen kommer åter att gå upp för Vårdförbundet någon gång under sommaren. Vi kan vänta, säger regionerna, ironiskt nog precis som de gör på IF Metall.