Uppsala kommun borde inte spendera skattepengar på att äga och finansiera startup-inkubatorer.
Nästan 4 miljoner kronor. Så mycket pengar har Uppsala kommun beslutat att bevilja företagsinkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) i projektstöd under treårsperioden 2023 till 2025. Detta projektstöd får UIC utöver ett årligt verksamhetsstöd på ungefär 1 miljon kronor. Målet med satsningen är “att skapa starkare attraktionskraft och fler jobb i Uppsala” genom att företag etablerar sig i kommunen. Ett ädelt mål men man både kan och bör ställa sig frågan om det är genom UIC man bäst arbetar mot det. Och om ekonomiskt stöd till en startup-inkubator verkligen är ett rimligt användande av skattepengar.
Utöver UIC är kommunen finansiär eller partner till en handfull olika “företagsfrämjande aktörer”. Men verksamheten blir särskilt intressant eftersom kommunen även äger 25 procent av den. Resterande 75 procent ägs till lika stora delar av SLU Holding, Uppsala universitet Invest och STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle).
Få skulle argumentera att fler företag och jobb i Uppsala vore dåligt. Företag och deras anställda genererar stora skatteintäkter, det ligger alltså i kommunens intresse att Uppsalas näringsliv frodas. Men det betyder inte att man borde agera delägare och finansiär i en företagsinkubator.
Som UNT tidigare rapporterat uppgav 12 procent av Uppsalas företagare (20/06) att de överväger att lämna kommunen. Om lokalpolitikerna verkligen vill locka fler företag till kommunen och skapa jobb borde fokus i stället ligga på att drastiskt förbättra företagsklimatet.
Det kan de göra exempelvis genom skattesänkningar som gör det lönsammare att verka i Uppsala och genom att förkorta kommunens långa handläggningstider så att företag kan etablera sig och expandera snabbare. Satsningar för att locka fler företag i all ära, men om det saknas incitament för dem att stanna kvar när de växer och blir lönsamma är det andra kommuner, inte Uppsala, som får skörda frukten av skattebetalarnas pengar.
Problemet är inte startup-inkubatorer i sig, de är en mycket viktig del av näringslivet som kan erbjuda nya entreprenörer stöd för att komma igång och växa. Problemet är att kommunen valt att gå in som delägare och finansiär för en startup-inkubator i stället för att låta andra, bättre lämpade aktörer, göra det. Man har hamnat väldigt fel helt enkelt.
Inkubatorer har ofta kopplingar till universitet och högskolor. Universitet är en plats där drivna personer från olika fält kan mötas och utveckla idéer med potential att bli framgångsrika bolag. När Financial Times och Statista publicerade en rankning av Europas 125 ledande startuphubar tidigare i år hamnade Handelshögskolan i Stockholms inkubator SSE Business Lab på första plats i Sverige och på plats 26 totalt. SSE Business har stöttat välkända företag som Klarna, Voi och Budbee i uppstartsfasen. Helt utan kommunala delägare eller kommunala bidrag. Totalt fanns sju svenska startuphubar med i rankingen. Fyra av dem hade koppling till universitet eller högskolor men Uppsala fanns inte med.
SLU och Uppsala universitet är redan delägare i UIC. Båda universiteten investerar dessutom i startups på egen hand. Uppsala kommun borde fokusera på att förbättra det dåliga företagsklimatet genom att göra Uppsala till en stad där företag startas och stannar. Ansvaret att investera i nya företag eller idéer borde de helt överlämna till universiteten och näringslivet.
I sammanhanget rör sig inte UIC:s projekt- och verksamhetsstöd om jättestora pengar. Men det spelar ingen roll. För precis som det kända citatet säger, varje förslösad skattekrona är en stöld från folket.