Kaffebröd till regionkontoret, som ibland på de flesta arbetsplatser.
Krisen inom vården och landets 21 regioner är allvarlig. Men det värsta är inte prognoser om stora underskott i år och kanske nästa år. Det värsta är att ingen tycks ha en aning om vilka som anställts och vad dessa egentligen gör. När det blir dags för neddragningar får regiondirektören i Örebro ägna sig åt att ”boka möten och beställa fika” (Dagens Samhälle 23/5).
Vi backar några år. Regionerna redovisade under pandemiåren 2020-2022 ett överskott på omkring 60 miljarder kronor. I sådana lägen är det närmast en naturlag i kommuner och regioner att organisationen sväller. Det finns som man brukar säga hål att stoppa i, behjärtansvärda projekt, bra saker som kommer invånarna till gagn. Men när stöden försvinner, när inflationen och lågkonjunkturen tar vid, då finns kostnaderna kvar.
Vid årsskiftet var prognosen 24 miljarder kronor i underskott för regionerna. En pressad regering sköt till sammanlagt nio miljarder till regionerna, under rop om ”kris” och ”vårdslakt”. Nu blev inte lågkonjunkturen fullt så djup. Sveriges kommuner och regioners (SKR:s) ekonomirapport den 14 maj visade ett sammanlagt underskott på 16 miljarder för 2024. Det närmar sig för regeringen.
Ändå har regionerna för stor kostym. Men hur många nya har anställts och vilka ska i så fall bort? Region Östergötland var först ut att varsla personal. ”Sedan början av 2020 har antalet anställda ökat med drygt 1 000 personer och det är inte hållbart”, sade regionrådet Marie Morell (M) (28/2). Regionen varslade 900 personer. Läkare och sjuksköterskor var undantagna, folktandvård och skolhälsovård likaså. Varslet skulle i stället beröra ”de grupper som ökat mest”. Men vilka?
Administratörer, förstås. Alla regioner har anställt fler administratörer mellan 2022 och 2023, visar sammanställningen i tidningen Dagens Samhälle. Minst ökning hade Region Örebro, som sedan i höstas ”drar i bromsen” och har skurit bort 91 av de cirka 1 000 administratörerna. Regiondirektören Rickard Simonsson verkar ändå inte helt nöjd. ”Vi kommer inte att kunna lägga lika mycket resurser på utredningar och fördjupade analyser”, säger han.
Högsta chefen i Region Örebro får nu alltså också ägna tid åt att boka möten, göra utskick och beställa fika. ”Andra får bedöma om det är rimligt för en välavlönad direktör”, säger han.
Två lite näsvisa frågor från en utomstående: Anställde direktören en sekreterare under 2022-2023 som nu har fått gå? Vem gjorde utredningarna och analyserna före pandemin?
Även Region Uppsala har fått fler anställda, drygt 300 personer det senaste året (UNT 28/5). Neddragningar blir nödvändiga men än så länge inga varsel om uppsägningar. Regionledningen ser framför sig att först ”skala bort onödig administration”.
Skattebetalarens motfråga är förstås varför den onödiga administrationen en gång har tillkommit. Enligt ett svar på Akademiska sjukhusets hemsida, under rubriken ”Fråga sjukhusledningen” har antalet årsanställda på regionkontoret stigit från 680 till 765 det senaste året.
Ansvariga politiker och tjänstemän går som katten kring het gröt. Vilka är de onämnbara, de i ”grupperna som ökat mest”? Har de engelska titlar, är de någon sorts ”officer”? Har strategerna, planerarna och kommunikatörerna tagit styrelser och ledningsgrupper i ett järngrepp? Vem törs skala bort något som man inte vet vad det är – och givetvis inte kan bedöma konsekvenserna av om det försvinner? Måtte konjunkturen fortsätta stärkas, tänker man kanske på 21 regionkontor.
Ingen behöver dock fullt ut följa örebroarnas väg mot färre anställda. Det finns ju bra bokningsfunktioner i e-postprogrammet. Sedan kan man turas om att köpa fika.