Helena Proos (S) regionstyrelsens ordförande i Region Uppsala, säger att regionen måste bli effektivare och jobba på nya sätt.
Enligt den senaste prognosen väntas årets förlust för Region Uppsala landa på 1,5 miljarder. Nu måste personalstyrkan börja minska för att det ska gå ihop sig, enligt ett beslut som regionstyrelsen väntas fatta under tisdagen.
– Vi måste vara mer noga än vad vi varit tidigare. Både konsultkostnader och antalet årsarbetare måste minska. Men vi har inte satt en siffra på det, säger Helena Proos (S), regionstyrelsens ordförande.
Vad är det som regionen inte längre ska göra?
– Inför budgetarbetet lanserade vi vårdskiftet där vi ser över de stora frågorna genom effektivare arbetssätt. Det arbetet har bara påbörjats men det måste ske i samarbete med de fackliga organisationerna. Jag har inget svar på i dag vad vi ska ta bort, säger hon.
Andra regioner har varslat personal, kan det bli aktuellt i Uppsala?
– Där är vi inte i dag. Det första vi måste göra är att se över konsulterna och jobba med naturliga avgångar innan vi börjar diskutera den frågan.
På regionkontoret höll regiondirektören i veckan en information för regionledningen inför regionstyrelsens möte, där frågan om ekonomin är ett av ärendena på dagordningen. Han är den som får det formella uppdraget av politikerna att genomföra de neddragningar som väntar.
– Jag berättade att det här är ett ärende som finns på bordet. Sedan får jag förhålla mig till att omsätta det beslutet, säger Johan von Knorring.
Han ser också de ökande kostnaderna som en utmaning. Även antalet årsarbetare, ett mått där anställda, timvikarier och hyrpersonal räknas samman, har ökat med drygt 300 personer det senaste året, vilket är ett skäl till målet att minska på personalen.
– Eftersom personalkostnaderna är en så stor del av de totala kostnaderna kommer vi att behöva följa detta mycket noggrannare.
Var i organisationen har ökningen skett?
– Det har skett över hela linjen. Och det finns delvis goda skäl till det. Ibland har det varit nya uppdrag att hantera och för att hålla arbetsbelastningen på en lämplig nivå har vi behövt anställa.
Johan von Knorring säger att skattepengarna inte räcker till för att täcka kostnaderna. "Vi måste börja prioritera", säger han.
Vilka arbetsuppgifter ska man skära ner på, är det något arbete som är onödigt?
– Det handlar om att man måste se över rutiner och skala bort onödig administration. Det kan förekomma dubbelarbete ibland. Men vi kommer att hamna i ett läge där vi måste prioritera, och det kan bli fråga om att ta bort verksamhet.
Behövs inte fler anställda när invånarna blir fler? Någon måste till exempel bemanna telefonerna när fler försöker ringa till vårdcentralen?
– Vi räknar kontinuerligt med att Uppsala växer. Och då förstärks budgeten. Utmaningen nu är att kostnadsökningen varit större än ökningen av skatteintäkterna. Det måste vi hantera för att komma i någon form av långsiktig balans. Ett dilemma i sammanhanget, särskilt i Uppsala, är att nya behandlingsmetoder som tas fram i forskningen ofta är dyra. Då hamnar vi i ett läge där vi måste välja. Vi har inte råd att göra allt, säger Johan von Knorring.
Hur ska man göra den prioriteringen?
– Det är ett politiskt ställningstagande där man måste prioritera eller prioritera om. Det är inte beslut som jag kan fatta. Tittar man på alla regioner kan man konstatera att vi som har universitetssjukhus har drabbats hårt av ökade kostnader. Systemet med nationell högspecialiserad vård, där man koncentrerar viss vård till ett fåtal platser, kan balansera en del av systemet, säger Johan von Knorring.