Happy Hilmarsdottir Arenvall har utsetts av regeringen till särskild utredare för "Varaktig förbättrad studiero och trygghet i skolan" som ska återrapportera senast december 2024.
Enligt ett nytt lagförslag ska alla skolor i landet ha ett bemannat skolbibliotek. Med en nota på drygt en halv miljard kronor per år ska detta bidra till att lösa den så kallade läskrisen. Resultatet kommer dock bli något helt annat.
Jag har tidigare i UNT (10/7) skrivit om hur det faktiskt inte står så illa till med läsarvanorna bland unga. Under de senaste åren har unga vuxna läst alltmer. De är en av grupperna som läser mest, enligt SOM-undersökningen från Göteborgs universitet.
Den som ändå har en känsla av att det råder en läskris i svensk skola är dock inte helt ute och cyklar. I flera mätningar presterar eleverna i Sverige allt sämre. Den senaste Pirls-mätningen visade att läsförmågan försämrat bland svenska elever de senaste fem åren. Det senaste PISA-resultatet visade också att läsförmågan försämrats.
Problemet är dock inte en generell läskris. Mätningarna visar samma sak – att det är likvärdigheten som är det största problemet. Om man bara ser till svenska elever – utan utländsk bakgrund – presterar svenska elever mycket bra och har gjort tid över tid. Raset som visas i Pirls och PISA gäller inte bland elever med svensk bakgrund.
Problemet är alltså att elever med utländsk bakgrund inte läser i lika hög grad vilket leder till sämre läsförmåga som i sin tur bär med sig sämre förutsättningar senare i livet. Att vända på det är bland det viktigaste för svensk skola just nu.
Tidigare skolchefen, och numera statliga utredaren, Happy Hilmarsdottir Arenvall är ett föredöme när det kommer till att förbättra likvärdigheten. Som grundskolechef i det problemdrabbade Jävaområdet lyckades hon vända gymnasiebehörigheten från 62 till 79 procent.
Hon framhåller att det inte är mer pengar som behövs i skolan – utan att lärare får vara just lärare. Det vill säga inte belastas med ansvar för sociala insatser och schemabrytande aktiviteter som elevhälsoteam och socialtjänsten bör ta hand om. Lärarna ska ägna sig åt kärnverksamheten. Förhoppningsvis kommer resultatet av Hilmarsdottirs utredning vara i samma manér.
På samma tema talade jag om det nya lagförslaget med en bekant som jobbar som skolbibliotekarie. Hon var positivt inställd till förslaget med premissen att det faktiskt är bibliotekarier som bemannar skolbiblioteken. Det är först då biblioteken kan bidra till ett ökat läsintresse, källkritik och läskunnighet.
Regeringen har den ambitionen eftersom det anges i lagförslaget att personalen i första hand ska vara bibliotekarier och i andra hand ha en examen från en ”annan relevant högskoleutbildning”. Men givet att det råder brist på bibliotekarier är det tveksamt hur realistisk regeringens vision är. Risken är att det i stället blir lärare som bemannar skolbiblioteken och återigen hindras från undervisningstid med barnen. Just det som Happy Hilmarsdottir Arenvall varnar för.
Tankesmedjan Timbro har varit en av de främsta kritikerna till regeringens förslag och släppt en rapport på ämnet. Där föreslår forskaren Gabriel Heller Sahlgren i stället att undervisningsmodellen ”No Excuses” ska tillämpas. Enligt den är elevdisciplin i fokus. Detta skulle förmodligen vara bra – inte bara för läskunskaperna – utan också för att bygga respekt för samhället och lärarna. Det som så ofta saknas på svenska skolor. Även detta hoppas jag Happy Hilmarsdottir Arenvalls utredning tar upp.
Reformen om skolbibliotek har en god intention. I den bästa av världar har varje skola ett bemannat skolbibliotek med engagerade bibliotekarier som öppnar litteraturens värld för alla elever, oavsett bakgrund. Tyvärr lär utfallet bli tvärtom: en dyr reform som belastar lärarna och försämrar likvärdigheten ännu mer.