Det folkbildningsvurmarande Liberalerna slår till igen. I Aftonbladet (3/7) skrev Johan Pehrson (L) att alla elever borde få en sommarslovsbok på skolavslutningen. Detta, menar Pehrson, skulle väcka läslusten hos unga. Målet är beundransvärt. Men det är knappast Pehrson som kommer få fler att läsa.
Först en brasklapp. Skolor och bibliotek jobbar redan med sommarslovsböcker. På Uppsalas stadsbibliotek kan barn få en bok i present om de läser fem böcker. Det finns också läsbingo, boktipslistor och flera gratisevenemang på biblioteket för att främja läsandet under sommarlovet. Att Pehrson ändå vill lägga 300 miljoner på att alla ska få en bok i handen – som sannolikt hamnar i skrivbordslådan – är därför lite svårt att förstå.
Nu till den väsentliga tankevurpan som Liberalerna gör. Den yngre generationen läser mer än många andra grupper. Indikationer kan hämtas från den årliga SOM-undersökningen från Göteborgs universitet som påvisar att unga (16–25 år) läser mest efter den äldsta målgruppen (65–90 år). Faktum är att Johan Pehrsons egen målgrupp – medelålders män – är den grupp som läser allra minst.
En av förklaringarna till att unga har blivit duktigare på att läsa är just sociala medier. Antalet bokinfluensers som är aktiva på TikTok, Youtube och Instagram har vuxit lavinartat. Hela 72 procent av unga vuxna angav i SOM-undersökningen att de tar del av boktips på sociala medier. Hos flera av bokförsäljarna finns en underkategori med de virala böckerna från #booktok och #booktube.
Den intellektuella estetiken som framställs i tv-serier och filmer som White Lotus och Saltburn är också uppmuntrande för de läsande ungdomarna. Johan Pehrsons sommarlovsbok bleknar i jämförelse.
Visst är det ironiskt? Liberalerna vill få fler att börja läsa, vilket skärmarna har bidragit till. Samtidigt vill man lagstifta bort skärmtid genom att bland annat förbjuda sociala medier och streamingtjänster efter klockan 23.00 för barn.
Missförstå rätt. Sociala medier har givetvis många negativa konsekvenser. Boken Skärmhjärnan av Anders Hansen och dokumentären The Social Dilemma på Netflix är två bra tips för den som vill lära sig mer – och möjligtvis bli totalt avskräckt från att använda sin mobil.
Men samtidigt får man inte heller glömma fördelarna med sociala medier. Att människor från världens alla hörn kan vara sammankopplade, ha kontakt och sprida kunskap till varandra. I de digitala miljöerna måste vi såklart lära oss att vara källkritiska och ha självbehärskning, men framför allt tillvarata de positiva effekterna. Som att hela världen kan bli din bokklubb.