Kulturhuset i Stockholm ber om ursäkt efter en paneldiskussion, på Kulturhuset Stadsteatern, om bland annat kränkande språk i gammal litteratur. Under frågestunden hade nämligen n-ordet uttalats, vilket fick paneldeltagaren Barakat Ghebrehawariat att lämna samtalet. ”Där och då borde vi som arrangör ha markerat och/eller avbrutit arrangemanget. Att det blev så här kan jag bara uppriktigt be om ursäkt för", säger Kulturhusets kulturchef Linda Beijer (Expressen, 22/4).
Vad hon ber om ursäkt för är att moderatorn Stina Oscarson – känd för att ta strid för "samtalsextremism" – inte avbröt och ifrågasatte frågeställare i publiken i enlighet med Ghebrehawariats önskemål. Den förste mannen som använde uttrycket i frågestunden berättar för Expressen att han ville berätta om hur han blev retad som barn då hans pappa var sudanes. Den andre mannen sade att han skulle förklara varför han sade ordet, men kom inte så långt. För Ghebrehawariat – och Kulturhuset som ber honom om ursäkt – tycks sammanhanget kvitta. Att uttrycka ordet ses i sig som rasism.
Det hela påminner om den debatt som för några år sedan blossade upp efter att Inga-Lill Aronsson, docent i musei- och kulturarvsvetenskap på Uppsala universitet, i ett undervisningssammanhang hade använt n-ordet för att förklara för studenter hur man söker om ras i arkiv. Trots att det konstaterades att "ordet sades i ett relevant sammanhang" (UNT, 7/2 2020) anmäldes Aronsson, en utredning om "trakasserier" inleddes och hon blev på universitetet kallad till vad hon beskrivit som "den gamla formen av husförhör".
Vad universitetsledningen i stället borde ha gjort är att förklara för studenterna som anmälde Aronsson att det är skillnad på att kasta ur sig ordet med ont uppsåt, och på att göra det i undervisningssyfte.
Det är inte första gången Kulturhuset tvingas "hantera" n-ordet. I början av 2016 var konstnären Makode Linde aktuell med sin utställning "Negerkungens återkomst". Ordvalet kritiserades så snart det blev känt vad Linde ville kalla utställningen. Kulturvetaren och grundaren av organisationen Black Coffee, Araia Ghirmai Sebhatu, beskrev Makode Linde som en slav, som i händerna på vita skulle säljas till högstbjudande.
Kulturhuset tog då ställning emot Lindes ordval, varpå Linde blev irriterad. "Jag förstår inte varför jag, som icke-vit, som har blivit kallad 'neger' så många gånger, inte kan få appropriera det ordet", sade han (DN, 1/12 2015).
På liknande sätt tar Kulturhuset nu ställning mot den diskussion som de själva arrangerade under Kulturnatten. Vad förväntade sig egentligen paneldeltagaren Barakat Ghebrehawariat och Kulturhuset att moderatorn Oscarson skulle ha gjort under frågestunden? Ville man ha en ordpolis borde man inte bett Stina Oscarson att leda samtalet.
Frågan är också vad våra institutioner ska stå för. Fri diskussion och debatt, eller identitetspolitisk uppfostran? N-ordet är självklart rasistiskt belastat och i regel onödigt att använda, men ingen regel utan undantag.
När institutioner som Kulturhuset reflexmässigt ber om ursäkt och tar ställning mot den som av olika skäl använt begreppet är det att ta ställning för identitetspolitisk uppfostran. Det är att döma utan att ta hänsyn till sammanhanget. Intellektuellt fattigt, och ett svek mot de konstnärer, samtalsledare och andra man rutinmässigt kastar under bussen.