Ingen kan ha undgått de senaste årens larm om svenska elevers kunskapstapp, i internationella studier som PISA och PIRLS. Kunskaperna i bland annat läsförståelse har försämrats kraftigt. I kölvattnet av dessa resultat är det inte överraskande att även studenter har allt svårare att förstå sina studier.
Den 1 augusti tillträder Johanna Hansson som ny överbibliotekarie för Uppsala universitetsbibliotek. I en intervju med UNT berörde Hansson de sannolika effekterna av svenska elevers försämrade läsförståelse: “Forskare och lärare säger ibland att en del studenter är ovana vid att läsa mycket text” (29/7).
Under förra året lyfte även Gudrun Andersson, professor i historia vid universitetet, studenters svårigheter på skriv- och läsområdet (SvD 17/5). Hon menade att skrivförmågan hos studenter blivit sämre, sannolikt som ett resultat av den försämrade läsförståelsen. “Läsande och skrivande hänger ju samman”.
Om det är sociala mediers negativa påverkan på koncentrationsförmågan, pandemins effekter, skolsystemets brister eller en kombination av allt detta som är den största boven i dramat är svårt att veta. Men det är enkelt att slå fast att situationen är ohållbar.
Bevisligen är det så att sämre resultat hos fjärdeklassare i PIRLS även sitter kvar hos de 15-åringar som PISA undersöker för att sedan påverka universitets- och högskolestudenters studier och framtida yrkesliv. Om denna trend inte bryts riskerar konsekvenserna att bli förödande för “kunskapsnationen Sverige”, som utbildningsminister Mats Persson (L) ofta talar om.
Försämrad läs- och skrivförmåga påverkar inte bara den enskilde – hela undervisningen påverkas. De studenter som faktiskt besitter dessa förmågor riskerar även de att lära sig mindre när kvaliteten på föreläsningar och seminarium sänks.
Oavsett om det är till följd av att resten av studenterna inte är förberedda eller av att undervisningen behöver anpassas av lärosätena för att förhindra att för många hoppar av kurser och program är det förödande för studenterna och för utbildningen.
Att Uppsala universitetsbibliotek kan erbjuda stöd till studenter som inte klarar av de högre kraven på läsning som ställs är inte negativt i sig. Men att detta stöd tycks behövas av allt fler borde oroa.
Uppsala och Sverige har mycket att vara stolta över när det kommer till den högre utbildningen men om det ska vara sant även i framtiden behöver resultaten och förmågorna förbättras på alla studienivåer.
Fraser som “kunskapslandet” och “skolan ska tillbaka till grunderna” låter fina. Men för att förbättra svensk utbildning krävs mer än tomma ord, särskilt när allt fler elever har svårt att förstå dem.