"Det ska bli jätteroligt, jag är tacksam för möjligheten. Jag känner till biblioteket väl och det är en rolig arbetsplats. Det känns lyxigt", säger Johanna Hansson om sin nya tjänst.
Johanna Hanssons tjänst som överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek må vara ny men det är inte arbetsplatsen på Carolina Rediviva, där hon har varit biträdande överbibliotekarie sedan 2019. Från 1 augusti leder hon verksamheten med 180 medarbetare. De är utspridda på elva bibliotek, tio i Uppsala och ett i Visby på Campus Gotland. Några stora förändringar planerar hon inte på den historiska arbetsplatsen. Med sin mångåriga bakgrund inom folkbiblioteken bland annat som stadsbibliotekarie i Uppsala och som områdeschef vid Stockholms stadsbibliotek, säger hon sig främst tänka mycket på att studenterna ska känna sig välkomna.
– Jag tar vid i en kedja som har funnits så länge och som ska finnas länge till. Det viktigaste är att följa vad studenterna och forskarna behöver, att jobba väldigt nära universitetet. Mycket är redan på gång och jag vill fortsätta arbetet med att göra biblioteket mer känt. Vi vill digitalisera allt svenskt material som har tryckts, från avhandlingar till reklamblad, för att bland annat möjliggöra ny forskning. Det är ett långsiktigt projekt tillsammans med de andra större universitetsbiblioteken och Kungliga biblioteket, säger Johanna Hansson.
UNT når semestrande Johanna Hansson när hon sitter i Köpenhamns huvudbibliotek, mitt i den danska huvudstaden.
– Det är fullt av små barn med cykelhjälmar som sitter och läser här. Nej, jag störs absolut inte av dem, de läser ju, säger Johanna Hansson och skrattar.
Läsning och läskunnighet är viktigt att arbeta med på alla bibliotek, menar hon.
– Forskare och lärare säger ibland att en del studenter är ovana vid att läsa mycket text. Där är biblioteket viktigt för att ge stöd i hur man tar till sig mycket text och vilka olika källor man kan använda. Det finns alltid mer att göra när det gäller att ta till sig och förstå text. Det finns också nya sätt att läsa via exempelvis AI-teknik och att göra texter sökbara digitalt, att läsa mer på diagonalen skulle man kunna säga jämfört med att man tidigare behövde läsa varenda bok, säger hon.
Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva.
UNT har tidigare skrivit om att exempelvis n-ordet använts inom universitetets undervisning vilket skapat stora diskussioner. Någon tanke på att rensa ut forskning eller plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna har Johanna Hansson inte.
– Min grundtanke är att jag verkligen stenhårt tror på fri information. Man ska inte rensa ut, vi har den historia vi har med olika mer eller mindre problematiska åsikter. Att rensa ut dem löser ingenting, däremot behöver man sätta dem i sammanhang. Vad gäller just det rasbiologiska arkivet som finns på Carolina är vi väldigt noggranna med hur vi tillgängliggör det, vi skulle aldrig lägga det fritt ut på nätet, men det är möjligt att ta del av det under ordnade former på plats på biblioteket.
Johanna Hansson flyttar in i överbibliotekarierummet på Carolina Rediviva, det med stora balkongen.
Johanna Hansson har nyligen köpt en övernattningslägenhet i Uppsala, hon bor på Södermalm i Stockholm. Hon beskriver sig som en mycket politik- och samhällsintresserad person och är med i en politisk klubb där de diskuterar just politiska frågor. Däremot är hon inte med i någon bokklubb men bjuder ändå UNT:s läsare på ett boktips:
– Ja, jag läser "Yellowface" (av R F Kuang, reds anm), den handlar om identitet och identitetspolitik, vilka vi är och vilka vi vill vara, säger Johanna Hansson.