Uppsala har sin beskärda del av mindre tilltalande offentlig konst. Vad sägs om den 19 meter höga statyn “Den tionde skorstenen” i Tégnerparken i Luthagen som sades “ställa frågor och kittla fantasin”, enligt dåvarande ordförande i kulturnämnden Peter Gustavsson (S) (SVT 10/10 2015)?
Och vad tycks om konstverket “Discussion” mitt i centralpassagen vid resecentrum? Denna tillsammans med konstverket “Chain of Events” kostade skattebetalarna sex miljoner kronor, utöver de restaureringskostnader som tillkommit på grund av vandalisering (UNT 6/11 2012)
Sittbänken på Forumtorget för tolv miljoner kronor har säkerligen många hört talas om (UNT, 17/8 2018). Den blev nominerad till Årets värsta slöseri av Föreningen Skattebetalarna 2018.
Eller minnesmärket av Fadime, som beskrivs som ett träd där dess “grenar gestaltar Fadimes styrka, hennes långa livskraftiga slingrande hår” men dessvärre även skulle passa bra i en Alienfilm.
Få har nog också missat DDR-konstverket i Slottsbacken.
Men nu ska även Lenny Clarhälls 13 meter höga metall-T renoveras. Konstverket som kallas “Tecken” köptes av kommunen för 600 000 kronor och finns att beskåda i Röborondellen. Den har stått där i cirka 20 år efter att ha flyttats dit från Slottsbacken då den vandaliserats och ansågs störa den klassiska Uppsalamiljön (UNT 23/9).
Enligt kommunen kommer Clarhäll att erhålla 60 000 kronor. Alltsammans beräknas däremot enligt den preliminära investeringsbudgeten landa på närmare 960 000 kronor, vilket kan komma att förändras under arbetets gång. Slutgiltig budget finns ännu inte.
Konst och kultur är viktigt. Det kan bilda, vara behagligt att titta på, verka tankeväckande och det kan skapa gemenskap. Men med offentligt finansierad konst finns ett flertal problem. Konstens syfte är sällan att försköna stadsbilden, vilket så klart inte heller behöver vara dess enda syfte. Men syftet borde åtminstone inte vara att göra stadsbilden mindre attraktiv.
Kanske mest uppseendeväckande är dock de stora summor skattepengar som läggs på den offentliga “utsmyckningen”. Riktlinjen för kommunen är att avsätta en procent av budgeten till utsmyckning av förnyelse eller nybyggnation. Men är det inte lite fräckt att tvinga Uppsalas skattebetalare finansiera ett “T” för närmare en miljon, en bänk för tolv miljoner kronor eller något som ser ut som en smält turbin för sex miljoner kronor?
Enprocentsmålet bör slopas. För vad tillför konstverket “Tecken”? Förutom ett hål i kommunens budget då.