När byggnadsnämnden 2011 beslutade att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att göra om Forumtorget så ville man ha en ”intressant och väl fungerande plats”. En arkitekttävling utlystes och vinnande stod White Arkitekter AB med sitt förslag ”Softa”. White ville lägga ett stilrent golv över torget och bygga en platå där Forumtorget möter Kungsängsgatan. Men det kanske mest i ögonfallande i deras tävlingsbidrag var den 57meter breda, självlysande och uppvärmda akrylsoffa som nu mera går längs med Smedsgränd.
Arkitektplanen antogs och konstruktionen av soffan lades ut på upphandling. Men det skulle visa sig att det inte var helt lätt att tillverka just den här soffan, det drog ut på tiden. Först sex år senare gjorde ett företag i Tyskland verklighet av kommunens önskan, till en kostnad av 12 miljoner kronor. Mats Norrbom är stadsbyggnadsdirektör på Uppsala kommun och den som skrev under kontraktet. Priset tycker han är motiverat.
– Det är en specialdesignad soffa som är viktig för platsen. Beslutet var taget långt tidigare och det var få som ville lämna anbud, säger han.
Trots att det bara fanns en utförare och kostnaden blev hög så valde kommunen att köra på. Att i stället backa och välja ett annat material, eller en enklare utformning av soffan var inte aktuellt.
– Det här är ju en soffa som sticker ut, hur många städer har en 57 meter bred soffa? Uppsala kanske behöver det för att stan ska leva upp lite, säger stadsbyggnadsdirektör Mats Norrbom.
Kostnaden för soffan betalas inte helt av kommunen. Forumtorgets ombyggnation skedde tillsammans med Citysamverkan i Uppsala. Verkställande direktör Lisa Thörn håller med stadsbyggnadsdirektören om att det var en knivig situation när beslutet var taget och att det var skralt med tillverkare.
– Det är klart att det inte får vara för dyrt, det är aldrig rätt. Men det är samtidigt svårt att ändra ett beslut, säger hon.
Kommunen och cityföretagarna ville ha soffan. Den höga prislappen till trots så är man också nöjd med soffan menar Lisa Thörn. Hon anser att det inte fanns någon anledning att ha en plan B, det är nu den mötesplats som man så gärna ville ha. På frågan om företagarna har fått utväxling för sin investering tvekar hon dock.
– Det är en känslig fråga, det är ju den längsta i Europa och ett otroligt fint tillskott till platsen. Jag är nöjd, men samtidigt ska man vara försiktig med pengarna, säger hon.
Soffan på Forumtorget är mycket riktigt den bredaste i sitt slag, men inte den enda som ska vara ett funktionsdesignat inslag i stadsbilden. Kajsa Mattas konstverk ”Jona” eller ”varma gubben”, som de flesta nog säger, är ett av flera exempel på sittplatser i staden. Den uppvärmda och mässingsgula mannen som sträcker på sig vid Fyrisån har blivit ett populärt ställe att sitta på. Dragarbrunns torg pryds även det av funktionella skulpturer. Ebba Matz installation ”Déjà vu” erbjuder sittpuffar i sten åt torgets besökare. Tillsammans faller dock dessa två komfortabla konstverk kostnadsmässigt i skuggan av ”Softa”. För de bägge fick kommunen betala 1 200 000 kronor sammanlagt. Att soffan på Forumtorget är så mycket dyrare än annan konst med funktion, menar stadsbyggnadsdirektör Mars Norrbom, är korrekt och att man ändå har förhandlat.
Tycker du att det är rimligt att den här då kostar tolv miljoner?
– Ja den här gjorde det, den hade kunnat varit dyrare och det är grejer som är bortprutade, säger han.
Felix Blom
felix.blom@unt.se