Den 9 juni blir det kö till vallokalerna i Norby, Sunnersta, Berthåga, Flogsta och stora delar av centrala Uppsala. Runt 75-80 procent lär komma att rösta i valet till Europaparlamentet. En stor del av dem kommer förmodligen också att rösta i den lokala folkomröstningen om stadsutveckling, trots att alla befinner sig på säkert avstånd från den exploatering som väljarna tillfrågas om. ”I Sverige blir man vaneröstare, fortsätter att rösta av gammal vana”, säger Marcus Österman, docent i statsvetenskap och ledamot (S) i valnämnden i Knivsta, till SVT Uppsala (6/5).
Så är det verkligen i nämnda stadsdelar. Inte så få klär upp sig på valdagen och ser det som ett trevligt evenemang, vid sidan av den medborgerliga plikten att avge sin röst. Det blir småprat med grannar och nästgrannar, kanske några ord med valförrättare och partifunktionärer. Varför inte en kopp från medhavd termos? För fem år sedan, 2019, röstade 82,02 procent av alla röstberättigade i distriktet Norra Norby, den högsta siffran i Uppsala kommun.
En kilometer söder om Norbyvillorna kommer man, efter tio minuters promenad, fram till macken på Hugo Alfvéns väg och där bakom till valdistriktet Sydvästra Valsätra, det vill säga Bandstolsvägen. Där lär tyvärr valtemperaturen vara på nollpunkten. I förra EU-valet röstade 24,44 procent av de röstberättigade.
Det är ingen nyhet att det ser ut så här. Segregationens gränser är knivskarpa, särskilt i Valsätra/Gottsunda. Valdeltagandet har ett tydligt samband med övrigt deltagande i samhället, som att ha ett arbete. Därav följer också sådant som socioekonomisk utsatthet och otrygghet, risken för att drabbas av brott. På andra sidan cykelbanan från Bandstolsvägen ligger Spinnrocksvägen (valdeltagande 45,48 procent) och ytterligare 100 meter bort villorna i Nordvästra Valsätra (73,67 procent).
Bottensiffror noteras i alla hyreshusområden från macken in mot Gottsunda centrum. I distrikten Mellersta och Norra Gottsunda, samt Blomdahls väg, var valdeltagandet 31-33 procent 2019. I hela den övriga kommunen var det bara ytterligare två distrikt i Gränby som inte nådde upp till 40 procent, Norra Löten och Gränbyparken.
Det nuvarande kommunstyret tänkte alltså arrangera en folkomröstning om spårväg, en spårväg som ska dras rakt igenom bostadsområden där mindre än en tredjedel gick till vallokalen 2019. Nu blev det inte så. Men bebyggelsen i de sydöstra stadsdelarna påverkar förstås Gottsundabor mer än dem i Flogsta. Allra mest påverkas man i Sävja, där omkring 50 procent röstade 2019, och omgivande Bergbrunna och Nåntuna, med drygt 70 procents valdeltagande.
”Vaneröstarna” kommer alltså att få ett avgörande utslag i folkomröstningen. Men vad kommer man att rösta på? Ledarsidans uppmaning att rösta blankt (27/11) har fått stöd av de fyra allianspartierna. Någon motsvarande uppmaning från vänstersidan finns inte, förutom från Tobias Smedberg (V) som uppmanat Uppsalaborna att ”rösta ja i den kommande folkomröstningen” (UNT 27/3).
Han argument, ”att vi får bättre möjlighet att också utveckla de tätorter som ligger längs med våra järnvägsspår”, är obegripligt av flera skäl. Dels har kommunens eget stadsbyggnadskontor i princip underkänt en större exploatering i orter som Vänge och Vattholma i sitt ”kunskapsunderlag” (4/3), dels handlar folkomröstningen i grunden om en enda sak, att godkänna processen när Socialdemokraterna (med stöd av UP) bibehöll makten efter valet 2022.
Uppsalas vaneröstare kan göra som de brukar på valdagen, sin medborgerliga plikt. Valdeltagandet påverkas inte av att de samtidigt ger kommunledningen en näsbränna och röstar blankt i den meningslösa folkomröstningen.