Vad säger egentligen en grusgrop i centrala Uppsala om det ekonomiska läget i kommunen och resten av landet? Faktiskt mer än man kan tro.
Häromdagen släppte Konjunkturinstitutet sin Konjunkturbarometer för mars i år. Med hjälp av en särskild konfidensindikator mäter man hushållens och företagens syn på ekonomin nu och i framtiden. Svaren sammanställs till ett index där 100 är neutralt, allt över är positivt och allt under negativt.
Marsrapporten visar att någonting är på väg att hända. Både för hushållen och flera av företagsbranscherna stiger indikatorn sedan några månader tillbaka. Fortfarande under 100, men riktningen är tydligt uppåt.
Det låter förstås bra, men är ändå svårgreppbart – abstrakt och flyktigt. Ett bra sätt att göra det lite mer greppbart är att återvända till Sivia torg.
I oktober förra året (10/10 2023) skrev jag så här om det före detta torget: ”I Uppsala kan den som vill få ett konkret exempel på krisens djup bege sig till det som tidigare var Sivia torg. Här, i ett prima läge i centrala Uppsala var planen att det skulle byggas både hotell och kontorsfastigheter. Men allt har satts på paus. Och i stället för de byggkranar som kan symbolisera ekonomisk aktivitet får vi här vad som nästan övertydligt visar att det är kris: en övergiven grusgrop mitt inne i stan.”
Men nu händer det saker med Siviatomten. UNT skrev tidigare i veckan (25/3) att planerna för området nu återupptas. En ny aktör har klivit in och det finns en tidsplan för arbetet. Det nya kvarteret ska vara klart för inflytt någon gång 2027 eller 2028. Då ska det finnas ytor för kontor, hotell och restaurang. Redan 2025 ska arbetet påbörjas.
Att projektet sannolikt kommer igång igen hänger samman med att den ekonomiska kris vi befunnit oss i de senaste åren nu verkar bottna. Det är det som syns i prognoserna för Sveriges och västvärldens ekonomi, i statliga myndigheters konfidensindikatorer och grusgropar i centrala Uppsala.
Ska man tro de officiella siffrorna ser dock byggbranschen fortfarande mycket mörkt på de egna ekonomiska utsikterna. Det är bostadsbyggandet som drar ner, för kommersiella fastigheter ser det inte riktigt lika illa ut.
Vägen tillbaka är dock lång, 2024 kommer inte bli något jubelår. Ett stort ansvar faller på regeringen som hittills varit mycket återhållsam med insatser för att stimulera ekonomin. Men med ett allt svagare inflationshot är det dags att våga gasa lite. Nu uppger ju också finansminister Elisabeth Svantesson (M) är reformutrymmet i vårbudgeten uppgår till 16,8 miljarder.
Med skattelättnader och regelförenklingar kan svenska företag få den skjuts de behöver. Annars är risken stor att grusgroparna blir kvar – både ute i landet och på Sivia Torg.