Studenterna behöver ingen klapp på huvudet

Uppsala universitet har gjort ett misstag som skapar stora problem för vissa studenter. Studierektorn rycker på axlarna åt det.

Uppsala universitet verkar inte ta kritiken på allvar.

Uppsala universitet verkar inte ta kritiken på allvar.

Foto: Staffan Claesson

Krönika2023-06-19 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Studenterna som började plugga till socionomer hösten 2020 trodde att de skulle ha en kandidat nu i sommar. Men efter att universitetet för tre år sedan gjorde om programmet saknas nu två högskolepoäng för studenterna. De allra flesta berörs inte då programmet egentligen är 3,5 år långt och studenterna i höst läser fördjupningskurser innan de blir klara.

Men för en del studenter som Ida Drugge Stals (UNT 19/6) som har planerat att läsa de fördjupningskurserna vid ett annat universitet blir det nu omöjligt på grund av en byråkratisk miss. När UNT kontaktade studierektorn på socionomprogrammet höll han inte med om kritiken. På ett nästan nonchalant vis sa han att kandidaten bara är intressant för den som ska jobba utomlands. 

Det blir provocerande när företrädare för en så viktig samhällsinstitution rycker på axlarna över att de har skapat problem för sina studenter. De framtida socionomerna har lagt ner tre år av sina liv och hundratusentals kronor på sin utbildning. Det minsta man kan begära är då att universitetet faktiskt sköter kursplanerna på ett sätt där de inte omöjliggör vardagen för studenterna.

Även om programmet egentligen är en termin till har studenterna all rätt i världen att läsa sista terminen på en annan skola. Det ska också vara fullt möjligt att ta ut sin kandidat efter tre år och arbeta utomlands. Att man inte när man har gjort om programmet tog det i beaktande är ett stort misslyckande från universitet. När man då har begått ett fel är det minsta man kan begära att ansvariga på universitetet är ödmjuka och erkänner ett felaktigt agerande. Att då som student få en klapp på huvudet är under all kritik.

Vi har i Sverige en kultur där man inte får kritisera staten när den gör fel. Där staten inte heller tar på sig ansvaret när det blir fel. En tydlig kontrast till det var för några år sedan när en amerikansk student stämde Mälardalens högskola för att utbildningen höll undermålig kvalitet. Studenten fick då tillbaka stora delar av den terminsavgift hon hade betalat. 

Universiteten behöver göra sitt jobb. När de misslyckas med det ska de ställas till svars. Då funkar det inte att de rycker på axlarna och tycker att studenterna ska sitta ner och vara tysta. När de får kritik behöver de idka självrannsakan. Annars kommer vi aldrig kunna bibehålla utbildning i världsklass. Bara för att utbildning i Sverige är ”gratis” betyder det inte att studenter inte har rätt att ställa krav.