I ett gripande reportage i mellandagarna berättade Knivstabon Synnöve Adéll, förbundsekreterare i Kristdemokraternas kvinnoförbund, om hur hon och hennes syster omhändertogs som små, annonserades ut i UNT och hölls hemliga för halva släkten (UNT 28/12).
Efter att Adélls pappa lämnat familjen hade mamman svårt att klara ekonomin och barnen placerades i ett familjehem i Norduppland, där de sedan tillbringade hela sin uppväxt.
Trots att fosterföräldrarna blev barnens nya mamma och pappa var det aldrig tal om adoption.
“Nej, man skulle vara placerad. Sättet att se på fosterbarn är en dålig kultur som finns i Sverige. Svenska barn adopterar man inte, något som gör det onödigt otryggt för redan utsatta barn", säger Synnöve Adéll i reportaget.
Hon berättar om hur kontrollerna från kommunens socialförvaltning skapade en osäkerhet och att det aldrig gick att vara riktigt trygg i att hon hörde hemma och skulle få stanna i sin fosterfamilj. Själv har hon som politiker engagerat sig för en förändring.
I nuläget adopteras mycket få svenskfödda barn. De adoptioner som trots allt görs handlar i de allra flesta fall om människor som lever med den ena biologiska föräldern och adopterar sina styvbarn. Inte sällan har styvbarnen dessutom hunnit uppnå myndighetsålder.
Samtidigt omhändertas varje år omkring 3 500 barn i enlighet med LVU, lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. En del av dem är äldre barn med allvarlig beteendeproblematik som får bo på HVB-hem. En del är skolbarn med en nära anknytning till sina biologiska föräldrar som flyttar hem igen efter en kort tid. Men en grupp är spädbarn för vilka det står klart redan när de hämtas av socialtjänsten att det knappast kommer att bli aktuellt med en återflytt till de biologiska föräldrarna. Av skäl som allvarliga begåvningshandikapp eller långvarigt missbruk och redan flera sedan tidigare omhändertagna barn, har det visat sig bortom allt rimligt tvivel att föräldrarna saknar den omsorgsförmåga som behövs för att sörja för ett barn.
Dessa barn borde få en ärlig chans till en trygg och stabil uppväxt hos en egen familj som älskar dem. Särskilt som det finns mängder med familjer som inget hellre vill än att adoptera och älska ett barn. Statsminister Ulf Kristersson (M) har flera gånger påtalat att han tycker att fler nationella adoptioner borde genomföras. Han måste stå fast vid detta och se till att barn likt Synnöve Adéll i onödan slipper tillbringa barndomen i limbo och riskera att när som helst ryckas bort från den enda familj de känner.