När jag gick i grundskolan på 1970-talet betraktades miniräknaren i allmänhet som ett slags fusk i ämnet matematik. De goda sidorna, att undervisningen skulle kunna fokusera mer på problemlösning än massräknande, kom i skymundan. ”Lärare måste vara mer försiktiga med att införa miniräknare”, kom Skolöverstyrelsen fram till 1984, efter åtta års utredande.
Lärarnas osäkerhet skulle bestå. I en undersökning 1995 (Nämnaren, nr 4) av lärares syn på miniräknare blev det generella svaret att ”det är lämpligt att använda på stadiet efter mitt”. Så svarade lärarna på alla stadier. En annan slutsats var att miniräknaren inte var en generationsfråga, inte enbart i alla fall. ”De lärare som tidigare arbetat med räknestickan verkar ha haft lättast att acceptera miniräknaren”, noterade forskaren Ingvar O. Persson.
Om räknestickelärarna funnits kvar i dag hade de säkert varit positiva till ChatGPT. AI-roboten har tagit utbildningsväsendet med storm på bara några månader, genom att skriva tentor och uppsatser som vilken student som helst. En student vid Uppsala universitet blev i februari först i landet med att varnas efter fusk med textrobotar. Hen erkände att det var ChatGPT som låg bakom tre inlämningsuppgifter.
Universitetet möter AI-revolutionen med förebyggande arbete, att göra lärare och elever mer medvetna om textrobotarna. Det kan bland annat leda till att tentafrågor formuleras annorlunda så att det blir svårare för roboten. Detta kan på sin höjd köpa lite tid då utvecklingen går hisnande fort. Den andra sidan är ökad kontroll, fler salstentor och muntliga examinationer.
Till slut måste man ändå köpa läget, välja att gå med strömmen i stället för att sprattla åt andra hållet. Man har inte decennier på sig, som med miniräknaren, snarare handlar det om månader.
Mats Cullhed, Uppsala universitets enhet för pedagogisk utveckling, har varit proaktiv och i princip välkomnat robotarna. Han ser framför sig bättre och enklare texter med fler källhänvisningar. ”Det är turbulent ett tag, sedan hittar man vad de nya programmen kan användas till”, säger han (UNT 4/3).
Vilken sort är jag? Alla som jobbar med text eller siffror och åtminstone delvis har mer rutinartade uppgifter måste ställa sig den frågan. Hjärnan säger: var nyfiken och se alla möjligheter, tänk så bra det kan bli tillsammans med mina kunskaper. Hjärtat säger: stopp, det här känns som fel och fusk! Möjligen kan det användas senare, på ”stadiet efter mitt”.
Men nästa stadium är redan här. Den inbyggda trögheten på arbetsmarknaden, med avtal och förhandlingar, ger en viss respit men den vänder inte på strömmen.