SVBK, Sveda-, värk- och brännkärring. Alla inom vården vet vad det är, även om ingen längre säger det högt eller skriver det öppet i journalen. För journalen kan ju kärringarna numera läsa på nätet och ingen vill bli anklagad för att diskriminera medelålders kvinnor. Ändå är det vad som görs hela tiden. Särskilt den jobbiga typen som är diffust trött eller har smärtsymtom. De ska helst bara hålla käft och inte besvära. Att det är precis vad de ofta gjort ett helt liv, vilket är vad som orsakat att de nu mår så dåligt att de måste söka vård, tänker man inte på.
Som lök på den utmattade laxen drabbas medelålders kvinnor dessutom ofta av klimakteriebesvär. Något som kan vara oerhört tufft och påverka stora delar av livet, men som dessa kvinnor ofta lämnas ensamma att hantera.
Trots att många kvinnor mellan 45-60 har hög risk att drabbas av psykisk- och stressrelaterad ohälsa, får problem vid klimakteriet eller går runt och har ont finns inga riktlinjer för hur de ska tas om hand. Inte i de flesta regioner. Inte i Region Uppsala. Nu kan det dock vara på väg att bli ändring.
Häromveckan samlades vårdpersonal och andra som kommer i kontakt med hjälpsökande kvinnor i Knivsta kommunhus för att lyssna på föredrag och samtala på temat “Kvinnans hälsa genom livet”.
En av de som var där för att dela med sig av sin kunskap var klimakterieforskaren Lena Rindner: “Jag mötte i mitt jobb på en vårdcentral så många kvinnor i 45-60-årsåldern som inte var sjuka, men inte heller mådde bra. Det fanns brister i bemötandet och det var svårt att få information för både kvinnorna och vårdpersonalen” säger hon (UNT 20/5).
Rindner har tillsammans med sina kolleger tagit fram en evidensbaserad metod där man utgår ifrån ett helhetsperspektiv för att motverka kvinnors lidande. Metoden används på vårdcentraler i Västra Götaland. Förhoppningsvis snart även i Uppsala.
Att människor – kvinnor – som i många fall i decennier jonglerat karriär och familjeliv, som gjort sin plikt utan att kräva sin rätt till avlastning och vila, förr eller senare kommer att må dåligt är inget att förvånas över. Det är vad som händer med den som alltid finns till för alla andra än sig själv.
När dessa kvinnor till slut är på väg att krascha och söker hjälp hos sjukvården måste de bemötas med respekt och empati. Kvinnors vårdbehov har allt för länge nedprioriterats i förhållande till mäns. Det får vara ett slut på det nu. Sveda-, värk- och brännkärringarna är också människor. De är din mamma, din syster, din dotter, din fru eller kanske till och med du. Och du har rätt till en trygg och god vård.