"Vi ska inte uppfinna hjulet igen med klimakteriemottagningar, utan vi kan ta efter modellen som varit framgångsrik i Västra Götaland. I dag finns ingen struktur för samarbetet kring kvinnan i region Uppsala", säger barnmorska Lotta Wiström som på bilden får blommor efter föreläsningen.
Kvinnors hälsa är eftersatt och förbättringar av hälsovården sker långsamt. Nu samarbetar flera aktörer i Knivsta för att försöka skynda på utvecklingen.
I förra veckan arrangerades en första träff i Knivsta kommunhus. Vårdpersonal med flera som kommer i kontakt med kvinnor i Knivsta samt enstaka privatpersoner – alla kvinnor – hade hittat hit för att lyssna på föredrag och samtala på temat kvinnans hälsa genom livet.
– Det finns mycket kunskap, men den behöver nå ut till fler. Det handlar om allt från hur hormoner påverkar oss till vilken hjälp kvinnor kan få och vad vi kan göra själva. För kvinnans hälsa påverkas mycket av hormoner, från puberteten till klimakteriet, säger Majlinda Schalin, Knivsta kommuns närvårdsstrateg.
En av föreläsarna var klimakterieforskaren Lena Rindner.
– Jag mötte i mitt jobb på en vårdcentral så många kvinnor i 45–60-årsåldern som inte var sjuka, men inte heller mådde bra. Det fanns brister i bemötandet och det var svårt att få information för både kvinnorna och vårdpersonalen.
Liksom i många andra regioner fanns ingen helhetssyn på problem som kan uppstå i samband med klimakteriet. Ofta sökte kvinnorna till flera olika ställen för olika besvär.
Under den här tiden av livet är det utöver vallningar och svettningar, även vanligt att exempelvis bli nedstämd, få sömnproblem, muskel- och ledbesvär, torra ögon, urininkontinens, tappa energi- och sexlust, få "hjärndimma", hjärtproblem med mera. Men i stället för att få hjälp att anpassa sina liv så går många av dessa kvinnor in i väggen och blir sjukskrivna. Kunskap om problemen saknas idag ofta både i vården och hos arbetsgivare.
"Kvinnan ska inte behöva söka runt. Utan den vårdcentral hon är listad på gör en helhetsbedömning och hälsoplan. Funkar inte plan A så fortsätter vi med plan B. Vi släpper inte kvinnan utan fortsätter att hjälpa till och följa upp", säger Lena Rindner, klimakterieforskare.
– Hos kvinnor som är 45–60 år är psykisk- och stressrelaterad ohälsa vanliga orsaker till besök i primärvården. Och de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning är i dag utmattningssyndrom och anpassningsstörning, säger Lena Rindner, vars dröm är att det ska finnas en klimakteriemottagning på varje vårdcentral i Sverige.
Hon och hennes kolleger har tagit fram en evidensbaserad metod för att motverka kvinnornas lidande. Metoden används på vårdcentraler i Västra Götaland. Det handlar om att titta på både det fysiska, psykiska och sociala i kvinnans liv. Bland annat genom personliga samtal och grupputbildningar för att kartlägga behov av livsstilsförändringar eller hormonbehandling.
– En kvinna ska kunna söka vård på den vårdcentral där hon är listad och bara behöva ha en kontakt som hjälper henne.
Utöver familjelivet så påverkas också ofta kvinnans arbetsliv av hormonförändringarna.
– Ofta har man inte lika hög stresströskel och blir mer oroad under dessa år. Det arbetsgivaren då kan göra är att lägga in mer luft i schemat eller att kvinnan kan få gå ner i arbetstid under något år, för att hinna hantera livet. Speciellt om hon har tonårsbarn eller föräldrar att ta hand om.
"Av alla sjukskrivningar som primärvården gör av kvinnor i åldern 46-55 år, handlar hela 31 procent om psykisk ohälsa. Något som minskar med klimakteriemottagningar", säger Lena Rindner, klimakterieforskare. Från vänster på bilden: Johanna Hager, Lotta Wiström, Inger Sundström Poromaa, Lena Rindner, Ida Sarapik, Ida Gråhed, Lena Lindén. Främre raden Majlinda Schalin, Isabella Gharehchaie och Anna Kullshage.
Halvdagen i Knivsta var inledningen på en samverkan mellan kommunen och regionen om kvinnors hälsa. Framöver planeras för fler kunskapstillfällen.
– Det här evenemanget ser vi som en kick-off. Framöver vill vi nå många – inte minst medarbetare som träffar flickor och kvinnor i sitt arbete. Ja, egentligen är alla invånare målgrupp för den här viktiga informationen, säger Majlinda Schalin.
Både på Knivsta vårdcentral och den privata barnmorskemottagningen Sinnligt i Knivsta är man positiv till att ta fram en strategi liknande den i Västra Götaland. Och de får stöd från Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.
– Vårdcentralerna brukar ha ett bättre helikopterperspektiv än den enskilda gynekologen. Så jag skulle önska att Knivsta går före i region Uppsala och gör något sådant här, säger hon.
Professor Inger Sundström Poromaa föreläste om östrogenbehandling under klimakteriet. "Sammanfattningsvis kan nyttan vara större än risken (för bröstcancer) när kvinnan har som mest besvär. Östrogen kan exempelvis även ha en positiv inverkan på skelett, hjärta och kärl", säger hon.
En av dagens åhörare var regionpolitiker och Knivstabo AnnBritt Litsner, som i första hand besökte träffen som privatperson.
– Jag tycker att det här var ett jättebra initiativ! Jag har saknat någonstans att ta vägen med frågorna när man kommer upp i min ålder. Ska man gå till en specialist någonstans fast man inte behöver det? Av det jag fick höra i dag var det viktigaste att regionen behöver ta fram riktlinjer för det här arbetet och jag tycker att det låter toppen om man kan börja arbeta med kvinnofrågor i team på vårdcentralerna i länet.