Gnäll inte på skolmaten – var tacksam

Skattefinansierad skollunch är en unik lyx i ett internationellt perspektiv.

Krönika 28 november 2022 13:00
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

För mycket vegetariskt! För lite vegetariskt! Tänk på oss som vill ha kost fri från vitt mjöl, veganmat, eko-mat, mat lagad på plats, halal, kosher, och...

Det är något av en svensk folksport, att leta brister på skolmaten. I stället för att känna tacksamhet – skattefinansierad skollunch är en unik lyx i ett internationellt perspektiv – låter en del som kräsna kunder på finrestaurang.     

 

I helgen beklagade sig en mamma för UNT att det på dotterns skola hade stått "kurdisk gryta och röd lasagne" på skolmatsmenyn (27/11). "Alltså hur ska barnen kunna äta det?", undrade mamman. Barn kan "ju inte tvingas äta saker de inte förstår vad det är", fortsatte hon. Mamman är tydligen i gott sällskap eftersom det på ett föräldramöte hade varit "många föräldrar" som hade synpunkter på vad som serverades på barnens skola. När barnen hade fått gröna ärtbiffar verkar bägaren ha runnit över. Biffarna i fråga hade varit "så gröna". Varför nu färg skulle vara ett problem. Barn brukar sällan ha något emot godis eller läsk med färgämnen. 

 

Ansvarig på Måltidsservice, Sara Nygårdh, som ansvarar för skolmaten i kommunen intygar i samma artikel att riktlinjerna om näringsriktiga måltider och minst en vegetarisk maträtt per dag följs. Alla måltider är "näringsberäknade", så att barnen får i sig tillräckligt med fett, protein och kolhydrater. Vi får även veta att det dessutom finns "ett stort salladsbord" med bröd och mjölk, bönor, sallader och olika röror.

"Vi har alltid två till tre rätter att välja på", säger Nygårdh.

Vad i hela friden är då problemet? 

Svar: Inte skolmaten. 

 

Alltför många barn är vana vid att kunna kräva köttbullar, hamburgare, pannkakor, korv, pizza – eller "närliggande" rätter. För dessa barn blir det förstås svårt att röra gröna biffar, "röd lasagne” eller en gryta man tidigare aldrig ätit. Barn som däremot fått äta det som serveras, och som någon gång fått känna av riktig hunger, brukar sällan klaga när de har hela två-tre maträtter att välja på.

Häromåret visade en granskning i Dagens Nyheter (5/1 2020) att kraven på specialkost i skolorna har ökat markant i drygt åtta av tio kommuner. Kommuner larmade om att situationen höll på att bli ohållbar, eftersom det är kostsamt att tillmötesgå alla krav. Det framkom att det ofta var föräldrarna som ställde de orimliga kraven.

Tänk om dessa föräldrar, i stället för att snacka skit om den skolmat som serveras, kunde lära barnen att uppskatta vad de får. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa