I veckan har Mälartåg och SJ haft flera inställda avgångar, och på vissa tåg har övervåningarna stängts av. Som om det inte vore illa nog har det dessutom varit rysligt kallt. "Klä er varmt", löd ett av SL:s råd till resenärerna.
Strulets orsaker har varit många: tågtak som är strömledande, växelfel på grund av snö i växeln i järnvägen, dörrfel, elfel, personalbrist...
Plågade pendlare berättar om trängsel, om att de missar viktiga jobbmöten, bokar hotell för att slippa ta tåg fram och tillbaka till konferens, och tar tidigare tåg för att hinna till förskolehämtningar och annat (UNT, 6/12).
Hur kommer det sig att tågtrafiken strular så mycket år efter år? Ett slitet järnvägsnät är den tyngsta förklaringen, men därtill har det blivit svårt att rekrytera personal och onödigt tågspring stökar också till.
Att det var bättre förr är inte bara en allmän känsla, eller ett förskönat minne från resenärer som tågpendlat tidigare i livet. Under första halvåret 2022 registrerades 17 416 sent inställda tåg i Sverige, vilket är långt fler än för genomsnittet 2013-2021 när medeltalet var 7 477 inställda tåg. I år påverkade även urspårningen av ett Arlanda Express-tåg vår region.
Enligt siffror från Trafikanalys var 30 procent av långdistanstågen, under första halvåret 2023, mer än fem minuter sena till sin destination. Andelen tåg som kommit i tid eller med en försening på mindre än fem minuter är den lägsta sedan Trafikanalys började mäta för ett decennium sedan.
Så kan det inte fortsätta. När konsultföretaget Sweco för Region Uppsala tog fram rapporten "Fyra spår för Sverige" (2022) kom man fram till att resandet med tåg mellan Uppsala och Stockholm redan har slagit i kapacitetstaket – och förväntas öka med 35–45 procent till 2050. Ska man fortsatt vara en attraktiv tillväxtregion, och ur klimathänseende få fler att välja bort bilen, måste det fungera bättre.
Som vi tidigare har påpekat här på ledarsidan löser dock fler spår varken personalbristen eller det sedan decennier eftersatta underhållet. För att helheten ska fungera behövs nödvändiga åtgärder från samtliga ansvariga parter.
Att konstatera att det finns enorma problem – som miljardskulder i järnvägsunderhåll – är förstås inget som hjälper den som drabbats av den här veckans tågstrul. Men vad vi säkert vet, är att det kommer fler vintrar – och fler köldsmockor när man som tågresenär minst behöver det.