Vi har världshistoriens sämsta regering och ändå är väljarna den trogen. Så kan Moderaternas upplevelse av valets dilemma sammanfattas. Enligt SvT/Novus senaste opinionsmätning har det regerande vänsterblocket majoritet och Sverigedemokraterna är lika stora som M. Samtidigt står vi mitt i en energikris och både skjutningsstatistiken och inflationen skjuter i höjden. Trots det vägrar väljarna förstå att de ska gå över till oppositionen. Moderaterna verkar ha gett upp på att övertyga svenska folket att deras politik är bättre än alternativet, och satsar i stället alltmer på att vara apan som liknar Socialdemokraterna.
Strategin är lika enkel som oförståelig. Med kampanjen ”Låna ut din röst” ber M personer som vanligtvis röstar på Socialdemokraterna, inte att bli moderater, inte att byta åsikt, utan bara att en gång rösta annorlunda. Moderaterna verkar alltså ha sänkt sina förväntningar från att vinna till att S åtminstone ska förlora.
Strategin att locka över marginalväljare syns också i sakpolitiken, där M konstant försöker sudda ut skiljelinjerna mellan dem och Socialdemokraterna. I vintras delade regeringen ut bidrag till svenska hem på grund av höga elpriser och energiminister Khashayar Farmanbar (S) har öppnat för att göra detsamma igen. Om Moderaterna ska vara ett alternativ kan de inte stötta regeringens politik, men inte heller stå svarslösa i en så viktig fråga. M kom i tisdags med ett förslag om högkostnadsskydd för elräkningar. Förslaget är förvånansvärt planekonomiskt för att komma från M och har redan kritiserats starkt av ekonomer för att riskera förvärra elbristen. Men det är i alla fall likt Socialdemokraternas.
Situationen påminner om när S, V och MP i våras gick ut med pensionshöjningsförslag, som nu slevas fram som rent fläsk en månad innan valet, något ledarsidan skrev om tidigare i veckan. Genast behövde oppositionen komma med ett eget förslag som var liknande (men tyvärr svåröverblickbart), vilket sedan förlorade i riksdagen.
Moderaterna har byggt sin valkampanj på att Sverige behöver en ny regering. Det är möjligt att det är sant. Strategin verkar dock ha fastnat i strategigöraren, och deras enda kvarvarande budskap är att Sverige behöver maktskifte, helt utan politikskifte. Det är ytterst tveksamt att det imponerar på många väljare som ännu funderar på att rösta S.