Uppsala får ett litet smakprov av myggplåga

Det är dags för rikspolitiker att ta samhällsproblemet mygg på allvar.

Myggbekämpning har förekommit i Nedre Dalälven sedan början av 2000-talet.

Myggbekämpning har förekommit i Nedre Dalälven sedan början av 2000-talet.

Foto: Patrick Sörquist

Ledare2023-08-31 18:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

När man talar om "myggplåga" finns det olika nivåer att hålla koll på. Den första nivån är myggan som smittspridare, med en miljon dödsoffer per år, främst från malaria. Den asiatiska tigermyggan, som sprider zika- och denguevirus, påträffades i veckan för första gången i Sverige. Myggen och äggen kom hit via en planta och har oskadliggjorts, men arten är invasiv och kan lätt spridas när klimatet förändras.

Den andra nivån är den återkommande plågan vid exempelvis området Nedre Dalälven i Norduppland. Om de inte bekämpas effektivt sätter stickmyggorna ned livskvaliteten där drastiskt på sommaren, det går helt enkelt inte att vara ute. Ekonomiskt drabbas invånarna av utebliven turism och fallande bostadspriser.

Den tredje nivån drabbade Uppsala den gångna helgen. Även andra delar av Sverige har drabbats på grund av det myckna regnandet, toppat med augustistormen Hans. Myggorna har varit ett stort samtalsämne med inställda kalas och svampturer. Arten Aedes sticticus är betydligt mer aggressiv än den vanliga skogsmyggan - den går till attack inne och ute, dag som kväll eller natt. Men upp till en tiondel av nivån uppe vid Dalälven når den knappast, vår myggplåga.

Inte undra på om de ler en aning där vid Dalälven, när stadsborna viftar och svär mot flygfäna. Själva har de setts lite över axeln i decennier. Det kan bero att de befunnit sig i lite glesbefolkade hörn av sammanlagt fyra olika län/regioner. Det kan också bero på att myggfrågan inte tagits riktigt på allvar i beslutande församlingar. Inande mygg och kliande bett är ingen tung politisk fråga, tycker man, mer som en lustifikation.

Ett enträget arbete av bland andra Uppsalas riksdagsledamot Mikael Oscarsson (KD) fick för cirka 20 år sedan till besprutningar med det kemiska medlet BTI för att göra området beboeligt. Det är ingen långsiktig lösning och det är fortfarande osäkert hur miljön påverkas. Dessutom kan medlet ta slut, som i augusti 2023. "Det blir ingen fjärde bekämpningsomgång", säger forskaren Jan O Lundström som förutspår att inledningen av hösten "kan bli ett helvete" (SVT 30/8).

Det behövs mer forskning om stickmyggornas utbredning, högre beredskap, mer resurser till bekämpningen och bättre nationell samordning. Det finns ingenting lustigt med att människor trycker inomhus och att periodvis inte heller djur kan vistas ute. Riktigt olustigt kan det bli om smittspridare som tigermyggan kommer till Sverige. Men även den stickande släktingen som nu är aktuell är ett verkligt samhällsproblem, även om plågan ännu inte nått Riksdagen i Stockholm.