Det är förstås positivt att Uppsala i höst kommer att erbjuda kommunens andraklassare simundervisning, vilket UNT tidigare rapporterat om (10/8). Det går inte nog att understryka hur viktigt det är att kunna simma, att inlärningen sker tidigt och att skolan ger stöd åt de elever som inte lärt sig simma på egen hand.
Men med det sagt. Givet hur viktigt det är att kunna simma, och givet att kravet för få godkänt i idrott och hälsa i sjätte klass är att kunna simma 200 meter, är fem simlektioner på höstterminen i tvåan förstås alldeles för litet.
Ju mer man tänker på det, desto konstigare blir det att eleverna förväntas klara av en uppgift, som de inte får träna på i skolan. Det är svårt att se hur Uppsala och andra kommuner kommer undan med att prioritera bort simundervisningen på det sätt som man gör. Jämför med om eleverna förväntades klara de nationella proven i svenska och matematik, utan att ha fått undervisning i dessa ämnen. Om det prioriterades bort eftersom det ekonomiska läget inte tillät mer än några få duvningar om året i multiplikationstabellen.
Till UNT förklarar utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S) att ”vi gör den här satsningen trots det ekonomiska läget”. Det är bara det att satsningen borde göras hela tiden och vara betydligt mer omfattande, i alla fall om man tar läroplanen och Skolverket på allvar.
Så här skriver Skolverket om simundervisning: Simundervisning ska anordnas inom ämnet idrott och hälsa i låg-, mellan- och högstadiet i grundskolan och motsvarande skolformer. I mellanstadiet och högstadiet ska även badvett, säkerhet och hantering av nödsituationer vid vatten ingå i undervisningen.” Dessutom ska skolan ”organisera simundervisningen så att läraren hinner behandla allt centralt innehåll i kursplanen, och så att eleverna ges förutsättningar att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas”.
Det är alldeles uppenbart att ingen lär sig simma 200 meter efter fem tillfällen i bassängen under en termin. Precis som att skolan ska lära elever att läsa och skriva, ska den även lära dem att simma. Läroplanen är tydlig. Den är också tydlig med att det är skolans ansvar, vilket också är fullt rimligt.
Christiernin gör rätt i att önska sig fler familjer med barn som är trygga i vattnet och även att fler ska klara betygskraven i idrott och hälsa i sjätte klass. Och det är dessutom kommunens skyldighet. Men då räcker inte fem tillfällen i bassängen. Då behövs det en termin eller två.