Vad hände egentligen med de rasistiska visitationszonerna? Förra MP-språkröret Märta Stenevi använde begreppet i en partiledardebatt i fjol. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) KU-anmäldes sedan i januari för förslaget som Miljöpartiet menade var rättsosäkert, öppnade för etnisk diskriminering och som skulle kunna orsaka skada för tilliten i samhället.
Flera remissinstanser, bland andra JK och Advokatsamfundet, var också kritiska mot zonerna som betyder att man kan visiteras utan misstanke om brott, vilket i sin tur skulle göra alla som bor i ett område i någon mån misstänkta. Förutom hudfärg diskuterades klädstil (guccikepsar!) som möjliga skäl att stoppa någon. Regeringen valde ändå att gå vidare med åtgärden som infördes 28 mars, under namnet ”säkerhetszoner”.
Det stod tidigt klart att mycket skulle hänga på polisens agerande, såväl strategiskt som hur enskilda poliser gick till väga. Efter ett halvår har de flesta farhågor kommit på skam. Under sommaren infördes säkerhetszoner i Södertälje (Geneta) och Norrköping (Hageby) utan andra klagomål än från de kriminella, som lär ha störts av hundratals visitationer och genomsökningar av fordon med ett antal gripanden och beslag som följd.
När det var dags för Eskilstuna, efter två mord på sommarens sista helg, sade en boende i området: ”Det borde vara visitationszon här jämt” (DN 22/9). Han har sett otryggheten växa i sin stad och ser fler och mer synliga poliser som den enda boten.
”Man måste komma ihåg att 99,9 procent av alla som bor i de här områdena är helt vanliga människor som bara vill ha lugn och ro och vill kunna känna sig trygga.” Polisen Andreas Klevstig upprepar vad han kallar ett mantra bland kollegerna. Några veckor in på hösten har de kunnat skapa lugn och ro för alla dessa i ännu ett utsatt område.
Bara det faktum att zonerna finns som en möjlighet skapar trygghet. Förra veckans skjutning inne i Uppsala, följd av en skottlossning och en upphittad handgranat under helgen, har väckt frågan i Gottsunda. Mord och skjutningar leder som alla vet lätt till en eskalering. ”I ett senare skede kan man sätta in åtgärder som säkerhetszoner, men där är vi inte nu”, säger polisens presstalesperson Roland Komaromi (UNT 24/9).
Den ifrågasatta reformen har med andra ord visat sig vara lyckad. Zonerna används restriktivt och har hittills inte förlängts från de två veckor som gäller i första skedet. De skapar lugn, vilket som sagt är vad folk vill ha. Om det smäller är de välkomna i Gottsunda eller var som helst där de behövs.