Det råder inget tvivel om att Vängeborna värnar sitt bibliotek. Efter kulturnämndens beslut (27/4) om nedläggning vid årsskiftet ordnades en namninsamling som gav nästan 900 underskrifter bara under valborgshelgen. Bevakningen av det lilla folkbiblioteket, öppet tolv timmar varje vecka, och dess öde har varit förhållandevis massiv. ”Politikerna säger att läsning ska uppmuntras och att kultur är viktigt, men i handling gör de tvärtom”, säger Vängebon Annika Franzon vid UNT:s besök (10/5).
Engagemanget är i sig alldeles utmärkt. Hot om neddragningar eller nedläggningar har den goda effekten att det leder till mobilisering. Kanske var inte besökssiffrorna så imponerande när allt bara löpte på, men under bilan sluter man upp. Men varför är det så viktigt med ett bibliotek i små kransorter som Vänge, Storvreta eller Sävja (de andra två hotas också av nedläggning om inte nämnden kan ordna fram mer pengar)?
De gängse förklaringarna till bibliotekens betydelse brukar vara ganska högtravande. De är ”mötesplatser” som ”främjar demokratin” och ”stimulerar läsning”. De ska också tillhandahålla information för alla medborgare oavsett deras förutsättningar med språk och ekonomi. Allt detta är rätt och riktigt, men fångar ändå inte till fullo värdet av dessa inrättningar mellan sömniga villagator och hyreshusgårdar.
Kan det vara behovet av en öppen dörr där man kan kliva in en vardagskväll, utan en lapp i handen som det står ”mjölk, ägg och tomater” på? Man kan byta några ord med en granne man inte sett på ett tag, lite oväntat bläddra i en tidskrift om trav och galopp. Kanske får man syn på en lapp om ett författarbesök? Kanske ger bibliotekarien ett tips om en ny lokal nättjänst innan man återvänder till sina forum och filterbubblor på hemmaplan?
Skillnaden mellan New York och Vänge är inte så stor som man kan tro. Storstadens tre biblioteksområden har i vår gått till kraftigt angrepp mot föreslagna besparingar, 36 miljoner dollar mindre till de 217 biblioteken 2024.
Argumenten är i stort sett desamma. Utsatta grupper kommer att få sämre tillgång till information och böcker. Eftersom det amerikanska samhället kommit längre i segregation och polarisering tillkommer också uppgifter som att göra förbjudna böcker tillgängliga och över huvud taget ge människor en utblick i världen utanför.
Den stängda dörren kommer att få konsekvenser i Bronx liksom i Vänge. Den ofiltrerade verkligheten blir alltmer sällsynt i hemmen och de slutna sällskapen. Det var något som Vängeborna kände på sig efter beslutet i nämnden, att något kan gå förlorat. Mötesplatsen, demokratin, deltagandet eller vad man nu vill kalla det.