I lördags meddelade Uppsala stadsteater att vårens åtta återstående föreställningar av "Tysk höst" ställs in. Beskedet kom några dagar efter att det blivit känt att den medverkande skådespelaren Richard Turpin hållit tal på Svensk-ryska vänskapsföreningens årsmöte. I talet hyllade han Putin och uttalade sitt stöd för Rysslands krig mot Ukraina.
Teaterchefen Petra Brylander hänvisade till säkerhetsläget och meddelade att nedläggning var det enda möjliga i det uppskruvade tonläge som rådde.
Enligt henne har reaktionerna från publiken varit få och återhållsamma efter helgens besked. Däremot har kritiska och aggressiva mejl fortsatt att strömma in. Dessa rör den politiska frågan, som Petra Brylander uttrycker saken – det vill säga Turpins stöd för Putin.
– Men den frågan har inget med Uppsala stadsteater och föreställningen "Tysk höst" att göra, upprepar Brylander.
Ser du inget problem med att en kommunalt finansierad scen upplåter plats för en skådespelare som hyllar en antidemokratisk krigsherre?
– Jag vill fortfarande hävda att det är hans privata åsikter och att de inte har någon bäring på vår föreställning.
Fanns det något du hade kunnat göra annorlunda?
– Det kan jag inte svara på ännu, vi är fortfarande mitt i krisen. Jag anser att jag gjort det bästa jag kunnat.
Petra Brylander är övertygad om att lördagens nedläggningsbeslut var det enda rimliga.
– Trycket eskalerade och jag kunde inte se var det här skulle sluta ur säkerhetssynpunkt. Medarbetarna måste kunna känna sig trygga när de går till jobbet.
Petra Brylander har haft en dialog med Uppsala kommuns säkerhetsavdelning, men några polisanmälningar av konkreta hot har inte gjorts.
– Det kan bli aktuellt, men jag har faktiskt inte hunnit tänka igenom det ännu, säger Petra Brylander.
Simon Norrthon, ordförande för skådespelarfacket Scen & Film, beklagar att "Tysk höst" läggs ned.
– Det är oerhört sorgligt att teatern ser sig nödgad att stänga ned en föreställning för att man inte kan garantera säkerheten för de medverkande. Samtidigt har jag ingen insyn i processen och vet inte exakt vad som ligger till grund för beslutet, säger han.
Simon Norrthon konstaterar att det numera händer att hot och hat riktas mot enskilda kulturutövare och institutioner.
– Jag förutsätter att institutioner har ett kristänkande och är förberedda för hur man ska agera när något händer. Att det går så långt som att en teater ser sig tvungen att lägga ned en föreställning är förstås ett misslyckande. Men om det hade gått att göra något annorlunda har jag som utomstående svårt att svara på.
Kritikern Leif Zern, som bevakat den svenska teaterscenen sedan 1960-talet, är inne på samma spår.
– För en utomstående är det svårt att ha en bestämd åsikt utan att veta vad det är för typ av hot som riktats mot teatern. Men situationen är förstås obehaglig och säger något om vad som händer i samhället. Att protestera på det här sättet strider mot all anständighet.
Leif Zern menar att det stod var och en fritt att inte gå på "Tysk höst" och på så sätt ta avstånd från Turpins uttalanden.
– Jag tycker egentligen inte att man kan kräva att en skådespelare ska stoppas på grund av sina åsikter. Samtidigt är frågan komplicerad, händelsen är unik. Jag kan inte påminna mig om att det hänt något liknande tidigare, säger han.