Parwin Hoseinia, Inès Cherif och Susan Taslimi.
Teater
Salong Golnaz
Uppsala stadsteater, Lilla scen
Av: Seluah Alsaati
Regi: Affe Ashkar
Medverkande: Inès Cherif, Parwin Hoseinia, Vendela Idun, Susan Taslmi, Segen Tesfai
Urpremiär 2 mars
När frisören Golnaz flyttar till en ny lägenhet i orten gör hon äntligen slag i saken och öppnar egen salong. Det dröjer inte länge innan detta är den givna den mötesplatsen för husets kvinnor. Antalet betalande kunder är dock skralt. Detta är premissen för stadsteaterns nya dramakomedi ”Salong Golnaz”.
Frisörsalongen som rum blir här viktigt: dess mellanting mellan kommersialism och intimitet fångas upp fint i Maja Döblings scenografi: mellan schampohyllorna och frisörstolarna ryms också ett hem. Genom fönstret skymtar miljonprogrammet. Till denna miljö är karaktärerna kluvna: Golnaz vill vidare, medan de andra trivs fint i förorten. Precis som med hiphopmusikalen ”Bra där!” (2022) vill regissören Affe Ashkar här berätta en historia som sällan får plats på svenska teaterscener (UNT 1/3).
I programbladet jämförs ”Salong Golnaz” med dokusåpan ”The Real Housewives of Beverly Hills”. Själv tanker jag på Seinfeld. Visst är det här en pjäs om skönhet och kvinnlig vänskap, men framför allt handlar det om grannar som tränger sig på. Golnez får aldrig vara ifred, och det är genom de påstridiga grannarna som salongen blir en plats där såväl frisyrtips som förtroenden utbyts.
Golnaz nya kompisar är tydligt utmejslade karaktärer. I korta vinjetter möter vi den idealistiska journalisten Halima och hennes krävande svärmor Madar Joon, den killtokiga Dominique och den sorglösa Jannah. Genom insprängda monologer ges kvinnorna så småningom mer djup, men till skillnad från grannarna förblir Golnaz kontursvag.
Vendela Idun, Susan Taslimi och Segen Tesfai.
Till skillnad från både ”Seinfeld” och ”The Real Housewives of Beverly Hills” utspelar sig ”Salong Golnaz” i skuggan av våldet. Utanför fönstret skjuts unga pojkar till döds, och bakom stängda lägenhetsdörrar urartar parbråk till relationsvåld. Ändå skulle jag säga att det komiska anslaget är tyngre än det dramatiska. Detta är till stor del ensemblens förtjänst.
Susan Taslmi gör sin jobbiga svärmor med perfekt komisk tajming och Segen Tesfais perukkrängande Jannah muntrar upp även i de mörkaste scenerna. Nog skiljer sig ”Salong Golnez” från de amerikanska tv-serierna, men i likhet med en beroendeframkallande serie är det lätt att fästa sig vid karaktärerna – hur jobbiga de än må vara.