Roman
Elin Willows
Stegar
Natur & Kultur
Stegen är den prosaiska, men välfunna, bild som Elin Willows väljer för kampen att ta sig upp ur den brunn av sorg som så många som har förlorat en älskad känner igen. Man klättrar uppåt genom mörkret, mot ljuset som måste finnas. Men när man äntligen har nått ända upp, finns där ännu en stege.
Kvinnan i "Stegar" har just förlorat en man som hon har träffat i hemlighet. Att han inte har funnits i hennes officiella liv gör hennes sorg liksom hemlös. Hon kan inte dela den med någon och därmed inte heller få tröst. Ensamheten blir till en mara som bara nätt och jämnt kan lindras av de två barnens varannan vecka-besök. Och tiden går, som tiden gör. Elin Willows berättar mycket i ögonblicksbilder, korta stycken, fritt fram och tillbaka i tiden. Livet med exmaken som hon (lyckligt) har separerat ifrån, graviditeterna, småbarnsåren, det laddade första mötet med honom som nu så plötsligt har gått bort.
"Stegar" avslutar Elin Willows trilogi om kvinnors känslovärldar och tidens gång som inleddes med "Inlandet" (2018) och följdes av "Nya namn" (2021). Hon skriver detaljerat och vardagsnära om det lilla livet, om att försöka hålla sig fast i det mitt i den stora sorgen. Men även om det ofattliga och allmängiltiga; hur kan jorden fortsätta snurra, hur kan tiden fortsätta gå, när den man älskar är död?
Den fråga som romanen, jämte sorgen, i mångt och mycket kretsar kring förblir dock obesvarad: Varför måste kvinnan och mannens förbindelse hållas så hemlig?