År 1994 flyttade Kadir Meral hit, till en lägenhet sex trappor upp på Bandstolsvägen i Gottsunda.
När Kadir Merals kurdiska familj flyttade till Gottsunda 1994 sade hans sjuåriga lillebror att han ville tillbaka till Sverige. Sin första tid i landet hade de bott i Älvdalen i Dalarna.
– Där var det en helt annan kultur, du vet, älgjakt, raggarbilar… Det var som natt och dag. Min lillebror förstod inte att Gottsunda också var Sverige, säger han.
Familjen bodde på sjätte våningen i ett hyreshus på Bandstolsvägen. Mamman var analfabet och pappan hade gått fem år i skolan.
– Vi hade bara en bok hemma och det var Koranen, säger Kadir Meral, som i många år använt sina erfarenheter till att föreläsa om integration.
– Integration är komplext. En del kommer snabbt in i samhället både socialt och arbetsmässigt, andra gör det aldrig. Det kan bland annat handla om utbildningsnivå, yrkeserfarenhet, var man bor och vilket stöd man får.
Kadir Meral, som tidigare gett ut två romaner, är aktuell med boken "Fyra rum för integration". Med den vill han visa att nyanländas förutsättningar att bli en del av samhället är ett ansvar som delas av många – civilsamhället, politiker, de utrikesfödda själva och sist men inte minst skolan.
– Boendesegregation skapar skolsegregation. Det påverkar mångas möjlighet att lära sig språket, säger han.
Kadir Meral fick kritik från flera håll när han gick ut med att han skrev en bok om integration.
Själv gick han vidare till universitetet efter studenten. Att komma till den akademiska världen från Gottsunda beskriver Kadir Meral som ”kontrasternas kontrast”. Han har nu flera års erfarenhet som gymnasielärare och före den nyutkomna handboken i integration har han gett ut två romaner.
– Jag vill dela med mig av hur jag lyckades, trots förutsättningarna, säger Kadir Meral, som i nya boken tar upp olika framgångsfaktorer för lyckad integration.
– Något av det viktigaste är att våga mötas över kulturella, sociala och religiösa gränser. Det gäller både utrikesfödda och svenskar.
Enligt "Fyra rum för integration" av Kadir Meral får fyra symboliska delar av samhället särskilt viktiga för integrationen: klassrummet, omklädningsrummet, fikarummet och hjärterummet.
För egen del tror han att framgången handlar om personlig drivkraft, men också att han hamnade i ett bra kompisgäng. Bland Kadir Merals vänner fanns både etniska svenskar och utrikesfödda.
– Vi stöttade varandra, säger han.
Till viss del tycker Kadir Meral att Sverige har blivit bättre på integration än för 30 år sedan. Civilsamhället tar ett större ansvar och i en globaliserad värld har näringslivet blivit medvetet om fördelarna med mångkulturella arbetsplatser. I politiken däremot ser han en ökad polarisering.
– Det speglar av sig på människorna, säger Kadir Meral, som fick uppleva en hård retorik när han berättade i sociala medier att han skulle ge ut en bok om integration.
– Jag fick mejl och handskrivna brev med hat och hot från folk som var arga för att jag ens vågade föreslå att integration skulle vara hela samhällets ansvar.
Kadir Meral är även komiker, sedan drygt tio år. Han skämtar gärna om samhällsfrågor och kulturskillnader men också om små vardagliga ämnen. På bilden från 2021 uppträder han i Linköping.
Samtidigt menar han att det finns motstånd och rädsla även på andra sidan, grupper som inte vill integreras. Kadir Meral menar att många blandar ihop integration med assimilation och tror att de måste ge upp hela sin identitet.
– Till dem vill jag säga, ”titta på mig”. Jag är fullständigt integrerad men har inte förlorat min ursprungskultur.
Han hänvisar till ett ordspråk från Mellanöstern: ”Du kan leda kamelen till vattnet, men inte tvinga den att dricka”. Viljan måste finnas både i samhället och hos de utrikesfödda.
– Men integration är också något som alla vinner på. Forskningen visar att mångfald och olika erfarenheter skapar dynamik, kreativitet och innovation, säger Kadir Meral.