I "Student -64" beskrivs många utflykter från Uppsala där huvudpersonen Saga och hennes vänner liftar runt om i Sverige. På bilden står den då knappt 20-åriga Gun-Britt Sundström vid vägkanten och väntar på en bil för att fly studentstaden.
Hösten 1964 tog Gun-Britt Sundström, då nybakad gymnasiestudent, sitt pick och pack och lämnade familjehemmet i huvudstaden för studentlivet i Uppsala.
– Att studera på universitetet var självklart för mig. Uppsala blev då ett naturligt sätt att flytta hemifrån, säger Gun-Britt när UNT besöker henne i det lägenhetshus i Gröndal som varit hennes hem sedan 1978.
Vad som skulle studeras var däremot mindre givet – precis som för huvudpersonen Saga i debutromanen "Student -64" blev studietiden en sökandets tid för Gun-Britt.
– Det är ju livets mest osäkra tid, då när man precis blivit klar med gymnasiet. De flesta av oss hade inte en susning om vad vi ville göra.
Även om mycket har ändrats på 60 år känner dagens student, som undertecknad, igen det Uppsala som beskrivs i romanen. Läsare får följa Saga när hon går på föreläsningar i teoretisk filosofi, sitter på Ofvandahls, undviker framfusiga män på bal och dricker öl på Göteborgs nationspub, som då hette "Galejan".
Sådant kan endast ha skrivits av en invigd. Så är det också, berättar Gun-Britt:
– "Student -64" är ganska självbiografisk, fastän jag alltid understryker att jag inte tycker om den beteckningen. Om man skriver en biografi så är ämnet en person, men ämnet här är tre terminer i Uppsala. Det mesta som beskrivs har dock hänt.
Eftersom det på 60-talet ännu var kutym att tillhöra den nation man hade geografisk koppling till var Gun-Britt med i Stockholms nation.
Det förvånar mig att de inte har försökt installera dig som hedersledamot.
– Det kan du tipsa dem om, säger Gun-Britt och ler.
Gun-Britt har bott i samma lägenhetshus i Gröndal sedan 1978, med utsikt över Mälaren. "Uppsala blev skamligt nog den enda gången i mitt liv som jag har bott någon annanstans än i Stockholm", berättar hon för UNT.
Debutromanen behandlar också de romantiska föreställningar om studentlivet som aldrig infrias. Gun-Britt beskriver att hon sökte en intellektuell, härlig miljö och fann en "stor utbildningsfabrik" med särskilda mallar att följa.
– Jag kände mig utanför hela tiden. Det fanns en rollförväntning för studenter i Uppsala och man kände sig misslyckad om man inte var en vitmössad typ som engagerade sig i nationslivet. Det fanns också en idé om att man skulle hitta en partner när man studerade. Jag hittade den som jag tyckte det skulle vara lämpligt att slå mig ihop med, men han ville inte ha någon relation. Då ville jag helt enkelt flytta någonstans där han inte fanns.
Så det blev inte mer än tre terminer i Uppsala innan Gun-Britt "flydde" tillbaka till Stockholm – med stoff för sin första bok.
– Jag var uppvuxen med föreställningen att man någon gång ska skriva en bok, jag hade bara väntat på ett ämne.
"Student -64" var startskottet på en karriär i litteraturens tjänst och Gun-Britt kunde snart titulera sig både författare, översättare och kulturjournalist på bland annat Dagens Nyheter.
Debutromanen blev mycket uppmärksammad i dagspressen och Gun-Britt samlade på sig tidningsurklipp. Här ett reportage i UNT av Tore Frängsmyr. Den inledande meningen gäller även idag: "För att träffa Uppsalas nyaste författare måste man åka till Stockholm."
På grund av sina litterära framgångar blev det också en andra vända till Uppsala för Gun-Britt – hon kallades in till bibelkommissionens arbete inför Bibel 2000.
– Jag fick ett helt nytt liv med Uppsala. Det var ett återknytande till den akademiska världen, med mycket gammaldags kultur på afterworken. Det var roligt att få umgås med akademiker.
Mest känd är Gun-Britt för "Maken", som kommit i inte mindre än nio nyutgåvor och översättningar till tyska, finska, norska, danska och, lite oväntat, kinesiska. Förra sommaren fick Gun-Britt det mycket glädjande beskedet att romanen till slut också ska ges ut på engelska. Och inte i vilket sammanhang som helst – utan i det välrenommerade förlaget Penguins serie Modern Classics.
Gun-Britt Sundström blir då den första svenska prosaförfattaren i serien – och andra svensk efter Tomas Tranströmer.
– Det är så stort att jag har svårt att ta det på allvar. Jag vet inte om den förtjänar det.
"Maken" utkom 1976 och är Gun-Britt Sundströms kändaste roman, men hennes litterära produktion är långt större än så. I hembiblioteket fylls två hyllplan med egna böcker och översättningar.
Hon har inga planer på att skriva en roman till, så läsare får hålla till godo med de som finns – om man får tag på dem, vill säga. "Student -64" är numera en raritet och säljs för 900 kronor på Bokbörsen.
Det är däremot för ett annat verk som Gun-Britt Sundström nu kommer tillbaka till Uppsala – nämligen dagbokssamlingen "Skrivliv" (2018). Författarsamtalet med Uppsala Missionskyrka har blivit uppskjutet i flera år på grund av pandemin, så det är ett minst sagt efterlängtat besök.
När hon nu återvänder till stan, 60 år efter att hon började studera, är det som en främling.
– Jag känner inte längre någon i Uppsala, jag har knappt en relation till staden längre. Men författarbesöket är med Missionskyrkans läsecirkel, så det känns inte läskigt.