Tomater är vanligaste fyndet av alla. Andreas Jakobsson hackar, kokar och fryser in dem. Han gör alla såser som tacosås, tomatsås och soppor från grunden. Näst efter tomater är det paprika som slängs otroligt mycket, säger han.
När livsmedelsbutikerna stängt för dagen dyker Andreas Jakobsson upp i mörkret med sin pannlampa för att sedan dyka ner i containrarna. Där ligger de matvaror som butikerna inte kunnat sälja och som därför kastats och blivit till sopor. Trots att kunskapen om matsvinn och dess påverkan på klimatet ökat de det senaste decenniet syns ingen skillnad i mängden slängd mat, enligt Andreas Jakobsson.
– Man skulle kunna tro att svinnet har minskat under de senaste tio åren, men jag är jätteförvånad, jag ser ingen skillnad. Motivet till att jag skrivit boken är just det att det inte händer något. När jag skrev min förra bok "Svinnlandet" hoppades jag att politikerna skulle göra något åt matsvinnet eller att företagen skulle lösa problemen själva. Inget av det har hänt, så då är det väl upp till var och en, räddas det som räddas kan, det är bättre än att inte göra något alls, säger Andreas Jakobsson.
Genom sin nya bok "Dumpstringshandboken – Konsten att leva gott på samhällets överflöd" vill han lära människor hur de kan leva gott på överflödet i samhället och samtidigt göra en insats för klimatet. Hans familj med två vuxna och två barn sparar 8 000 kronor varje månad på att dumpstra, hävdar han.
– Vi hittar mer mat än vad vi äter och jag skänker också mat till två personer som har det dåligt ställt. Jag äter mycket mer varierat nu än innan jag började dumpstra eftersom mycket av det jag hittar skulle vi inte köpa, som svartrot till exempel. Men vi handlar en del också, om jag inte har hittat tortillabröd till tacosen på fredag köper vi det och vi köper oftast toapapper och tandkräm.
"Jag har aldrig blivit matförgiftad eller skadat mig under en dumpstring. Jag är så noga och faktiskt rädd för att bli matförgiftad, därför har jag läst på mycket om livsmedelsindustrin. Om inga farliga bakterier kommit in när varan förpackades är det ingen fara, de uppstår inte ur tomma intet. 99 procent av matförgiftning handlar om att man hanterat livsmedlet fel själv", säger Andreas Jakobsson.
Tar du inte maten från bättre behövande?
– Absolut inte. Stadsmissionen får mat från butikerna innan de stjälper resten i soporna. Det finns också butiker som väljer att inte skänka bort sin oköpta mat, jag antar att det är enklare att bara slänga den eftersom det går åt personal för att sortera ut det som är bra. När det gäller hemlösa och utsatta har jag aldrig stött på någon när jag dumpstrat. Det kanske beror på att de inte har möjlighet att förvara maten eller att laga till den, säger han.
Men spelar det någon roll vad vi i lilla Sverige gör, länder som exempelvis Kina släpper ju ändå ut en massa växthusgaser.
– Anledningen till att Kina släpper ut så mycket är ju att de producerar varor till oss. Men det spelar ingen roll i vilket land du bor. Självklart ska man minska utsläppen så mycket som behövs och då behövs politiska beslut.
Andreas Jakobsson är journalist och författare men föreläser mest, runt om i landet. 30 november kommer han till Litteraturens hus i Uppsala.
Han är författare och journalist, och har bland annat jobbat på UNT, men i dag föreläser han mest. När vi pratas vid står han på perrongen i Sundsvall och inväntar tågbytet till Östersund där två föreläsningar om matsvinn väntar.
– En tredjedel av all mat som produceras hamnar i soporna och det mesta av den går hur bra som helst att äta. Om matsvinnet minskade till hälften av dagens nivåer skulle de flesta av världens, försörjnings-, miljö- och klimatproblem vara lösta. Svinnet är både ett problem och en möjlighet.
Vad säger dina barn om att ni äter mat som du plockat som sopor?
– Risken är att de blir bortskämda. Vi har alltid en stor skål med jättemycket frukt hemma. Som lördagsrutin får de gå ner till matförrådet i källaren där har vi en massa lådor och påsar med godis, nästan som en godisbutik, säger Andreas Jakobsson.