Hur kommer det sig att du varit med och översatt den här dikten?
– Jag är ju inte alls översättare, utan ingenjör. Genom en vän fick jag upp ögonen för dikten precis när flyktingströmmarna från Ukraina tog fart. Den berörde mig och jag ville läsa den på svenska, så jag letade och letade men insåg att den inte fanns översatt till svenska. Något som är konstigt med tanke på innehållet.
Vad var det som berörde dig?
– Den känns kusligt aktuell men nästan också absurd. Dikten prisar ju Sveriges villighet att ta emot judiska flyktingar under andra världskriget – det känns ironisk med tanke på dagens politiska läge. I dag skulle man inte alls beskriva Sverige på det här sättet, men den visar ett ideal, att man skulle kunna gå åt det här hållet och ha det här förhållningssättet igen. Dikten blir kritisk när man läser den med dagens ögon. Genom det filtret blir den både rik och mångbottnad.
Hur gick översättningen till?
– Via bekanta fick jag kontakt med Galit Hasan-Rokem som är professionell översättare. Hon har tidigare översatt bland annat Tomas Tranströmer och Edith Södergran till hebreiska.
Den israeliske författaren Nathan Alterman föddes 1910 i Warszawa, och flyttade med sin familj till Tel Aviv som 15-åring. Dikten "Det svenska språket" skrev han 1943 som en hyllning till att Sverige tog emot judiska flyktingar från Danmark. Dikten är skriven i en litterär genre som kallas maqama.