"Det svenska språket" av Nathan Alterman

Dikten ”Det svenska språket” skrevs 1943 av den israeliska poeten Nathan Alterman. UNT publicerar den nu i översättning från hebreiska av Jan Ainali och Galit Hasan-Rokem.

Trelleborg omkring 1940. Tyska flyktingar anländer till Sverige under andra världskriget.

Trelleborg omkring 1940. Tyska flyktingar anländer till Sverige under andra världskriget.

Foto: TT

Litteratur2022-08-11 10:00

Få känner till det svenska språket

Vem talar det? Kanske ingen utom svenskarna.

För landet är litet och långt ifrån stråket,

nationen glömd mellan bergen och fjärdarna.

Och när Sverige sa: "Av oss skydd ska de få,

alla judar som flyr över gränsen den danska",

alla världens folk kunde se och förstå

hur fattigt det är språket det svenska.

Många stater hade redan gjort deklarationer,

gömda skatter av retoriska stilfigurer,

orden ‘visum’ och 'kvot' och 'infiltrationer' ...

Men i svenska saknas dessa krumelurer.

När en yngling till Sverige blir jagad,

hon hänvisar ej till kartorna enveten.

Hon tar honom in och till hemmet ledsagar

”migrationskollapsen” helt omedveten.

Det finns stater i världen med sjufaldiga bredder

som kan ge skydd och släcka törst.

Men innan de kunde en drunknande rädda

de älskar att slå i sitt lexikon först.

Deras ordförråd – bevingat och färgsprakande  – 

med "kapacitetsbrist" och "integrationskvalitet".

Bara i Sverige råder en barbarisk sed,

man erbjuder sängplats och en varm kopp te.

Definitioner, därför, gör henne ej valhänt,

ej heller byråkrati och formalitet,

hon skriver helt enkelt "Inträde godkänt" ...

Må Gud förlåta hennes stilistiska fattighet.

Sverige, Sverige, sa Gud och en tår föll ner, – 

två glömda ord skrev ni på er port.

Men de är värda traktat och encyklopedier,

till och med Britannica om än aldrig så stort.

Och änglarna viskade så man knappt kunde höra.

De sa till varann: vilken avgrund det är

om dessa två enkla ord må beröra

Den Högsta till tårar i sin höga sfär. 

"Det svenska språket" av Nathan Alterman från 1943, i översättning av Jan Ainali och Galit Hasan-Rokem. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!