Bäst på bio 2024
1. Poor things
Yorgos Lanthimos knasiga och fyrfaldigt Oscarsbelönade mästerverk "Poor things" handlar om en vuxen kvinna (Emma Stone) som får ett spädbarns hjärna inopererad. "Det är en hisnande upplevelse att (...) ragla runt i ett universum av centrifugerad steampunk, kitsch och viktoriansk gotik", enligt UNT:s recensent Kasia Syty som gav högsta betyg.
Betyg: 5
2. Love lies bleeding
Härdade Lou (Kristen Stewart) driver ett gym. Kroppsbyggaren Jackie (Katy O’Brian) kommer in på gymmet med rippade muskler och färgglada kläder. De inleder en kärleksrelation och Lou introducerar Jackie till anabola steroider. "En vacker, sexig och mörk film om att vara beredd att göra allt för de man älskar (...) Känns redan som en framtida klassiker", skrev Virve Ivarsson i sin recension.
Betyg: 5
3. The mother of all lies
Den marockanska regissören Asmae El Moudir debuterade med en extremt personlig dokumentär som lyckas undvika alla lömska fallgropar. Åtta år hade hon ägnat åt att göra upp med familjens lögner och mörka hemligheter. "Hennes fingertoppskänsla, envishet och uppfinningsrikedom vittnar om rå talang av sällan skådat slag, skriver", skrev Kasia Syty i sin recension.
Betyg: 5
4. Smak av björnbär
När georgiska Etero, 48, stängt för dagen plockar hon gärna björnbär, de är hennes vänner och älskare. Men efter en omvälvande upplevelse blir hon fast besluten att – för första gången – ta sig en mänsklig älskare. "Man lämnar salongen med en historia som fortsätter att utveckla sig långt efter att eftertexterna har slutat rulla", recenserade Elin Kvicklund.
Betyg: 5
...och sämst...
Mean girls
Nya "Mean girls" var en fullständig katastrof. En av 00-talets kultförklarade highschoolfilmer paketerades om – till en ledsamt blek och plastig musikalversion. "Handlingen följer originalfilmen med en ångvälts känsla för ursprungsmanusets smarta nyanser" sågade Kasia Syty och konstaterade att ensemblen "antagligen kunnat bytas ut mot rörliga plastdockor utan att det gjort någon större skillnad".
Betyg: 1
..och ännu sämre
Boy kills world
En dövstum dödsmaskin ger sig ut för att hämnas sin mördade familj i kalkonfilmen "Boy kills world" som nådde svenska biografer av en enda anledning: Bill Skarsgård. Här utrotar han horder av uniformerade fascister som alla ser likadana ut. Var tjugonde minut möter han en "boss" i ett tv-spelsliknande upplägg. Varning för flera former av illamående: "Våldet är splattrigt och datoranimerat: utdragna tänder och krossade skallar. De värsta äckelkänslorna undviks dock genom ett annat illamående: kamerans spastiska rörelseschema som omöjliggör rumslig orientering", skrev Kim Ekberg i en rungande sågning som avslutades med orden "Boy kills world är den sämsta film jag har sett på tio år".
Betyg: 1