Den permanenta paviljongen ska utöver entré inrymma en butik för souvenirer, besökstoaletter, väskförvaring och personalutrymmen. På skissen syns disken där besökare löser entrébiljett samt en del av butiken.
– Egentligen ser Linnéträdgården ut som i fjol förutom att i gropen där fornlämningarna grävts ut, står nu ett halvfärdigt hus. Bygget ska var klart sista juni, men jag tror ärligt talat att det inte står klart förrän första augusti. Vi räknar med invigning på kulturnatten, säger Mats Block, trädgårdsdirektör för Uppsala linneanska trädgårdar.
Bygget handlar om två hus. Ett som inrymmer entré, besökstoalett, souvenirbutik, väskinlämning och personalutrymmen. Ett som inrymmer ett kafé.
Entrén har flyttats närmare Skolgatan via en ny port i det omdiskuterade planket, besökarna möts av kaféets sittyta. Det går att gå in där enbart för en fika utan att besöka själva trädgården. Smidesgrinden blir kvar där den är i dag. Till den hänvisas stora gruppbesök till trädgården. I själva trädgården är inget förändrat, visionen är att den ska vara och förbli så lik Linnés trädgård som möjligt.
– Vi strävar bakåt här. Vi vill komma så nära som möjligt som det var när Linné själv var i trädgården, säger Mats Block.
Men de små grå husen på sina höga stolpar, apkojorna, är renoverade, de kom på plats i höstas.
För att skapa ett naturligt besöksflöde och lösa logistiken flyttas entrén till Linnéträdgården till en ny port som tas upp i planket mot Svartbäcksgatan. Då möts besökaren av ett trädgårdsrum inramat av spaljéer med klätterrosor.
Hur blir det nu med det omdiskuterade planket?
– Argumenten som förs fram för att ta bort det är starka men det byggdes av Svenska Linnésällskapet. Det har funnits där i 90 år och är en del av det statliga byggnadsminnet, det är inte lätt ta bort.
Mats Block är en hängiven försvarare för att planket ska vara kvar men han vill gärna gå till botten med varför det överhuvudtaget uppfördes på 1930-talet.
– Planket finns där för att skydda trädgården från staden. Trädgården är slutet rum, man vill inte se staden när man är där inne. Det är ett urgammalt trädgårdideal från babyloniska tiden, kanske ännu äldre. Man vill njuta av trädgården. Titta bara på klassiska engelska trädgårdar, de omges ofta av murar också för ett bättre odlingsklimat, säger han.
Linnéträdgården i Uppsala utifrån med det omdiskuterade planket.
Enligt Block arbetar Uppsala linneanska trädgårdar med att gå igenom årgångar av Svenska Linnésällskapets årsskrift på jakt efter information om planket.
– Jag är akademiker. Jag vill gärna gå till botten med saker och ting och göra en vettig analys av orsaken till att planket är där. På 30-talet när det byggdes fanns säkert ett bra skäl, ett plank kostar mycket pengar. Eller så är det precis det att planket ska skydda trädgården från staden som är orsaken. Jag tycker det ska vara kvar. Men sista ordet är inte sagt, säger Mats Block.