Likt råttfångaren i Hameln vandrar Maria Holmgren, elevassistent som arbetar på fritids, tvärs över skolgården till tonerna av "Du käre lille snickerboa". Fritidsbarnen sluter upp från alla håll, följer sången och flockas kring henne. De är taggade. De har frågat flera gånger innan, "Maria, när blir det högläsning?" "Maria, när får vi läsa?"
I samlad trupp går de vidare uppför backen in genom en grind och över gräsplanen ner till de stora tallarna vars kronor ger en välbehövlig skugga.
– De som vill läsa tyst sätter sig därborta. Ni som vill lyssna sätter er här, säger Maria Holmgren och breder ut filtar.
Hon plockar fram boken "Knas på kalas" av Pernilla Gesén och Jeanette Milde och sätter sig tillrätta med tallstammen som ryggstöd. Barnen slår sig ner, nära. Någon står bakom trädet och Maria undrar om det hörs dit när hon läser.
– Kasta inte kottar, jag kan inte koncentrera mig på läsningen då, säger Maria helt lugnt.
En del av barnen har svårt att sitta stilla, men de lyssnar ändå, det märks eftersom de säger till om de missar en bild. Ett par stycken har ett eget exemplar av boken där de kan följa med i texten.
– Vi är på nästa sida, den med rosa papper, upplyser Maria i förbifarten och de båda med egen bok bläddrar snabbt framåt.
De flesta är helt koncentrerade och efter en stund infinner sig stillheten runt tallstammen.
Omkring 30 barn går tre veckor på Briggens sommarfritids vid Vänge skola. Skolans motto är: "Vi på Vänge läser för livet. Att läsa ska vara lustfyllt, spännande och lärorikt."
Initiativet till lässtunderna togs av Jeanette Rosenborg, speciallärare i Vänge skola. I sin magisteruppsats undersökte hon lästappet som sker under barns sommarledighet.
– Elever som knäckt eller nästan knäckt läskoden i slutet av vårterminen kan gå tillbaka nästan helt i sin läsning när de har sommarlov. Då får vi börja om ifrån noll igen till hösten. Har vi inte kunnat stärka eleverna upp till trean har vi svårare att motivera dem, då har de blivit så medvetna om sina lässvårigheter. Allt i samhället är uppbyggt av texter och man blir mer begränsad om man inte kan ta till sig stora textmassor, säger hon.
Peter Nylund är bibliotekarie på Vänge bibliotek. Han är anställd 25 procent av skolan och resten ägnar han åt folkbiblioteket. Han samarbetar med Briggens sommarfritids genom att skänka dem lämpliga böcker från biblioteket, flera av samma titel. Han hoppas också att barnen kan få ett alldeles eget exemplar att ta med hem när de slutar för i sommar.
– Ju större ordförråd barnen får desto större sammanhang och längre texter kan de begripa. Det ger mycket hela livet, säger han.
Han arbetar även specifikt med att väcka pojkars läsning, inspirerad av projektet "Pappa hjärta böcker" som flera kommunbibliotek i Uppsala arbetar med. Sveriges radios "Kulturnytt" hänvisar till en Novusundersökning som visar att kvinnor högläser mer för sina barn än vad män gör.
– Jag jobbar med läsande förebilder här på biblioteket. Om även pappor läser för sina barn är chansen större att barnen fortsätter läsa, säger han.
Han skyltar med boktitlar som han tror kan väcka specifikt pojkars läsintresse.
– Det går förstås i vågor men de senaste åren har det varit väldigt mycket skräck som lockar. Lasse-Majaböckerna går också bra och allt med monster och superhjältar. Upp till sexan är de flesta läsvilliga, sen har vi en utmaning, säger han.
Det finns människor som applåderar alla möjliga piskor och morötter för att få sina barn att läsa och det finns de som tycker att barn ska lära sig ändå. Maria Holmgren som arbetar på Briggens fritids anser att det är bättre att få barn att läsa än att diskutera hur.
– Jag känner igen mig i flera av barnen. Jag har själv dyslexi, det vet barnen om, och jag tyckte det var lite läskigt att läsa högt, men jag anmälde mig frivilligt. Har vi ingen morot är det svårt att hjälpa de barn som har svårt att lära sig. Det finns killar här som har elevassistent under skoltid men ändå kommer med på högläsningen på fritids, jag är imponerad av att de vågar, säger hon.
Lässtunden under tallarna är över för dagen. Föräldrar börjar droppa in för att hämta hem sina barn. Barnen som läst tyst för sig själva eller för varandra i grupp kommer fram till Maria och vill ha sin stämpel. Efter ett bestämt antal stämplar får barnen glass. Pappret med alla stämplar kommer sedan att lamineras och barnen får det som bokmärke.