En kvinna i 40-årsåldern i Uppsala blev svårt misshandlad av sin man. Enligt tingsrätten hade han bland annat tagit stryptag, slagit kvinnan i ansiktet och dragit henne i håret. Mannen fick fyra månaders fängelse och dömdes att betala henne 15 000 kronor i skadestånd.
Kvinnan har barn att försörja och dålig ekonomi. Hon ansökte om socialbidrag men kommunen sa nej; skadestånd räknas som inkomst och därmed hade hon pengar att leva för. Kvinnan begärde att skadeståndet skulle undantas och inte räknas som inkomst eftersom hon behövde pengarna till rehabilitering efter våldsdådet. Men avslaget stod fast. Samma beslut gav kommunen när hon behövde byta lås för att skydda sig mot mannen. Hon kunde ta av skadeståndet för att betala låset.
Kommunen höll alltså hårt i plånboken när den våldsutsatta kvinnan bad om hjälp. En helt annan inställning hade kommunen när en rad kriminella Uppsalabor tog hand om ensamkommande asylsökande ungdomar som anlände till Sverige med start 2015.
Redan i december 2015 varnade Uppsalapolisen i UNT för att kända brottslingar gjorde pengar på ensamkommande. Efter det har UNT skrivit en rad artiklar om skattefusk och andra oegentligheter bland mer eller mindre oseriösa flyktingbolag i Uppsala.
”Vi tjänade miljoner på att göra nästan ingenting. Hur kunde kommunen slösa bort så mycket skattepengar”, undrade en företagare i en UNT-artikel. Han berättade att bolaget fick cirka 700 000 kronor per år och ensamkommande.
Ett par av dem som fick förtroende att ta hand om ensamkommande var de båda centralgestalterna i de två släktbaserade kriminella nätverk som enligt polisen finns i Uppsala.
En gemensam nämnare är att Uppsala och andra kommuner betalade den här typen av personer stora pengar. Ett av bolagen mottog 26 miljoner kronor enbart av Uppsala kommun och ägarna kunde inom loppet av två år ta ut en vinst på 42 miljoner. Det bolaget är ett av många som i dag anklagas för skattefusk efter att ha fått uppdrag (och miljoner) av kommunen.
Den generositet som kommunen visade de här entreprenörerna står i kontrast till hur den misshandlade kvinnan med skadeståndet blivit bemött. I våras överklagade hon ännu en gång sedan kommunen sagt nej till socialbidrag. Hon hade ansökt om pengar för att köpa en dammsugare. Kommunen avslog men i domstolen fick hon rätt. Hur mycket hon beviljades för att köpa dammsugaren? 500 kronor.