Klas Bergström (M) och Peter Evansson (S) i december 2020 då M tog över ledarskapet i kommunstyrelsen. I valet 2018 fick Moderaterna 1 926 röster mot Socialdemokraternas 1 923.
Valet 2022
Hur jämnt kan ett val egentligen bli? Ja, fråga politikerna och väljarna i Knivsta. De vet.
I valet till kommunfullmäktige för fyra år sedan fattades bara drygt 120 röster för att lokalpartiet Knivsta.nu skulle bli största parti före Moderaterna och Socialdemokraterna. Att tre partier är så pass jämnstora är intressant i sig. Men det som verkligen fascinerar är Valmyndighetens siffror på antalet Knivstabor som lockades av S respektive M.
M: 1 926 röster (16,83 procent).
S: 1 923 röster (16,80 procent).
Tre rösters skillnad. Nu snackar vi jämna val! I Uppsala län var det bara Håbo kommun som erbjöd liknande valdramatik med endast sju röster, eller 0,07 procentenheter, som skilde samma partier åt.
Följden av det hyperjämna valet i Knivsta blev som bekant ett fempartisamarbete över blockgränserna mellan M, S, C, MP och V. Dessutom delade Moderaterna och Socialdemokraterna på ordförandeposten i kommunstyrelsen under mandatperioden, en minst sagt ovanlig lösning.
UNT är inte ensam om att kalla valet 11 september 2022 för ett ”rysarval”. Visst luktar det lite kvällstidning om ordvalet, men faktum är att när Knivstaborna går till valurnorna på söndagen kan det bli ännu jämnare än 2018.
Hur stort ska Knivsta bli i framtiden? Den frågan kan avgöra vilka som får styra kommunen nästa mandatperiod.
Den stora valfrågan i Knivsta är utbyggnadstakten. Fempartimajoriteten har fått hård kritik av oppositionen som anser att kommunen växer för fort. Flera partier går bland annat till val på att riva upp fyrspårsavtalet med staten från 2017, som innebär att 15 000 nya bostäder ska byggas fram till 2057.
Ett av motargumenten är att en omförhandling inte behövs eftersom det planerade bostadsbyggandet ändå kommer att minska betydligt på grund av lågkonjunktur och andra faktorer.
Om partierna som går till val på lägre expansionstakt får med sig väljarna återstår att se när de vita valsedlarna till kommunfullmäktige räknats klart natten mot måndag. Men det inte otänkbart att fem partier – M, S, KNU, KD och SD – faktiskt blir jämnstora. Procentuella decimaler och varje röst kan alltså få ovanligt stor betydelse för vilka som får förtroende att styra kommunen de närmaste fyra åren.
Av drygt 13 000 röstberättigade Knivstabor valde cirka 1 500 att inte rösta i kommunvalet 2018.
Av de 13 000 röstberättigade i kommunvalet 2018 valde cirka 1 500 bort sin demokratiska rättighet. Så att det blir soffliggarna som kan avgöra ”rysarvalet” i Knivsta är ingen vild spaning. Oavsett om de ligger kvar i soffan eller inte.