Insändare Replik på insändare av Rolf Wendle 15/3

I ett debattinlägg om små avlopp menar Rolf Wendle att Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och kommunerna tvingar ett stort antal fastighetsägare att investera stora belopp i nya avloppslösningar och att vi sopat forskarrapporter under mattan.

En tredjedel (cirka 240 000) av alla avloppsanläggningar med vattentoalett i Sverige saknar rening efter slamavskiljare, trots lagkrav sedan 1969 på efterföljande rening. Alltså går avloppsvattnet ut nästan helt orenat i grund- och ytvatten och kan förorena dricksvattenbrunnar och badplatser. Fastighetsägare ansvarar för att sköta sin avloppsanläggning. Men, allvarliga brister åtgärdas sällan utan krav från kommunen.

Vid tillsyn är det bristfälliga och olagliga avloppsanläggningar som får krav på åtgärder. Vi menar att det finns en vetenskaplig samsyn om att dåligt renade utsläpp från små avlopp bidrar till övergödning och smittspridning.

Rapporten ”Bedömning av självrening och retention i mark vid prövning av små avlopp – smittskydd och fosfor”, den rapport vi antar debattören menar, har mycket riktigt inte publicerats av HaV. HaV skickade rapporten på remiss till 16 instanser; myndigheter, forskningsinstitut och universitet. De ifrågasatte rapportens enkla och generella tillämpning av markretentionen (hur mycket fosfor som fastnar i marken). HaV bedömde därför att rapportens slutsatser inte är tillräckligt väl underbyggda och inte kan användas som underlag i vår nationella tillsynsvägledning. Därför publicerades den heller inte av HaV. Däremot kommer, efter förslag från HaV, ämnesexperter att under 2019-2020 genomföra en översikt om markretention av fosfor från små avloppsanläggningar, för att öka den vetenskapligt underbyggda kunskapen om retention.

HaV håller med rapportförfattarna om att i de fall det finns goda förutsättningar för retention på platsen för avloppsanläggningen så är det skäligt att ställa lägre krav på fosforrening. Om omgivningen är känslig och påverkas av många små avlopp behöver högre krav ställas. Vi vägleder kommunerna att göra bedömning i det enskilda fallet utifrån lokala förutsättningar, inte utifrån generella tumregler som rapporten föreslår.

Som stöd för kommunernas handläggning har HaV tagit fram ett GIS-stöd (geografiskt informationssystem) som med hänsyn taget till retention gör det möjligt att anpassa krav på rening utifrån variationer i landskapet och antal avloppsanläggningar som kan påverka omgivningen.